Underbart Bokberoende

Anna Dressed in Blood av Kendare Blake

2012-02-10T11:35:00.000+01:00

Anna Dressed in Blood av Kendare Blake

Antal sidor: 316

Förlag: Tor Teen

Release: Augusti 2011

Just your average boy-meets-girl, girl-kills-people story. . .

Cas Lowood has inherited an unusual vocation: He kills the dead.

So did his father before him, until his gruesome murder by a ghost he sought to kill. Now, armed with his father's mysterious and deadly athame, Cas travels the country with his kitchen-witch mother and their spirit-sniffing cat. Together they follow legends and local lore, trying to keep up with the murderous dead—keeping pesky things like the future and friends at bay.

When they arrive in a new town in search of a ghost the locals call Anna Dressed in Blood, Cas doesn't expect anything outside of the ordinary: move, hunt, kill. What he finds instead is a girl entangled in curses and rage, a ghost like he's never faced before. She still wears the dress she wore on the day of her brutal murder in 1958: once white, but now stained red and dripping blood. Since her death, Anna has killed any and every person who has dared to step into the deserted Victorian she used to call home.

And she, for whatever reason, spares his life.

Synopsis från Goodreads.

Denna roman inleds med en scen där huvudkaraktären Cas dödar ett mordiskt spöke. Jag gillar denna början. Man får genom en enda scen reda på en hel del om världen boken utspelas i, och vad huvudkaraktären gör exakt. Allt detta, utan att informationen blir överflödande. Ännu något jag uppskattar med början är all action. Rättfram men inte för överdriven. So far hade boken mig ganska fast i alla fall.

Snart får man då följa Cas på sitt uppdrag att döda ett spöke vid namn Anna. Först börjar dock Cas i en ny skola, och han går direkt på sak och blir vän med Carmel, som är den där typiska populära tjejen. Alltså leds man genom handlingen och Cas tankar till att tro att hon kommer förbrukas och förkastas. Istället blev jag glatt överraskad av att hon blev en definitiv huvudkaraktär. Jag gillar verkligen hur Blake inte låter henne bli den där blondinen som går in i det hemsökta huset och dör. Ännu en karaktär som tillkommer är Thomas, någon som liksom "grows on you".

Den första introduktionen av Anna var definitivt intressant och kanske lite skrämmande. Av någon anledning fick jag först intrycket av det skulle bli någon total förbjuden kärlek-historia där allt fokuseras på nämnda kärlek och dess förbjudenhet. Jag blev än en gång glatt överraskad när jag fick reda på att så inte var fallet. Det finns kärlek, ja, med det finns inget överflöd av den. Jag trodde att det antingen skulle bli läskigt och skrämmande, eller otroligt cheesy. Det lutar mer åt det läskiga hållet eftersom det under en stor del bara handlar om Annas karaktär och inte några överdrivna känslor som upprepas på sidorna om och om igen. Jag måste då säga att jag verkligen gillar Anna, och mycket mer har jag inte att säga om det.

Två tredjedelar in i boken verkar det nästan som om allt har löst sig, och jag kunde inte låta bli att undra: vad händer nu då? Kunde Blake fortsätta och slå mig med någon otrolig tvist som skulle hålla mig fast? Ja, det tror jag hon kunde.

Det hela slutar nästan lite abrupt, och det är tydligt att handlingen är set up för en uppföljare, vilket ju är fallet. Jag vet i alla fall att jag ska läsa den, och det är ett faktum.

Tillskott i bokhyllan (20)

2012-02-06T17:23:00.005+01:00

Fick egentligen dessa böcker för två veckor sedan, men verkar inte ha uppdaterat. I alla fall:

The Reckoning av Kelley Armstrong

The Fault in Our Stars av John Green (signerad!)

Anna Dressed in Blood av Kendare Blake

The Statistical Probability of Love at First Sight av Jennifer E. Smith

Hade totalt glömt bort det där med signerade exemplar, så det var en glad överraskning jag fick när jag på insidan möttes av det här.

Idag fann jag även följande bok i ett paket på köksbordet. Jag måste bara säga att jag älskar CDON.

The Hunger Games: Official Illustrated Movie Companion av Kate Egan

Ny Hunger Games-poster har släppts

2012-01-20T08:30:00.000+01:00

Tillskott i bokhyllan (19)

2012-01-10T17:26:00.001+01:00

A Million Suns av Beth Revis

Ny design och layout och whatnot

2012-01-08T13:37:00.002+01:00

Rubriken säger det mesta. Velade en hel del innan jag ändrade, eftersom jag var som mest nöjd med den förra designen, men nu tillslut gjorde jag bara om den på impuls. Ny header har jag också gjort för den delen. Det tog ett tag att få till det hyfsat bra och sedan även säga adjö till den gamla, men i slutändan blev jag faktiskt nöjd.

Vad tycks?

Tillskott i bokhyllan (18)

2012-01-05T19:10:00.000+01:00

The Maze Runner av James Dashner

Bite Club av Rachel Caine

Last Breath av Rachel Caine

The Unbecoming of Mara Dyer av Michelle Hodkin

Legend av Marie Lu

Clockwork Prince av Cassandra Clare

City of Lost Souls cover reveal

2012-01-04T19:08:00.000+01:00

Var inte direkt beredd på det här, för jag trodde det skulle komma imorgon, men all the same, det är här: omslaget till Cassandra Clares City of Lost Souls. Inte nog med det, utan prologen finns också tillgänglig, på USA Today Online.

Det där vill jag läsa (5)

2012-01-03T17:36:00.001+01:00

The Statistical Probability of Love at First Sight av Jennifer E. Smith

Who would have guessed that four minutes could change everything?

Today should be one of the worst days of seventeen-year-old Hadley Sullivan's life. She's stuck at JFK, late to her father's second wedding, which is taking place in London and involves a soon-to-be mother that Hadley's never even met. Then she meets the perfect boy in the airport's cramped waiting area. His name is Oliver, he's British, and he's in seat 18C. Hadley's in 18A.

Twists of fate and quirks of timing play out in this thoughtful novel about family connections, second chances and first loves. Set over a 24-hour period, Hadley and Oliver's story will make you believe that true love finds you when you're least expecting it.

Synopsis från Goodreads.

Årets favoriter

2011-12-31T13:00:00.000+01:00

Clockwork Angel av Cassandra Clare

Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins

Tomorrow, When the War Began av John Marsden

Across the Universe av Beth Revis

City of Fallen Angels av Cassandra Clare

Lola and the Boy Next Door av Stephanie Perkins

Daughter of Smoke and Bone av Laini Taylor

Bloodlines av Richelle Mead

Divergent av Veronica Roth

Införskaffade böcker och åsikter

2011-12-30T12:54:00.000+01:00

Är medveten om att jag inte uppdaterat med vad jag kallar "Tillskott i bokhyllan" på ett bra tag. Jag har dock inte slutat införskaffa böcker, utan har bara slarvat med bloggandet. Jag är usel, jag vet. Nedan hade jag åtminstone tänkt kort gå över vilka böcker jag skaffat och läst ut, samt ett kort omdöme istället för en fulländad recension.

Det händer nu av Sofia Nordin

Denna bok var ett impulsköp jag gjorde när jag av nästan slump besökte en bokhandel. Jag vistas nästan aldrig i bokhandlar, men en dag i oktober gjorde jag liksom det. Jag har lovat mig själv att försöka mig på mer svensk ungdomslitteratur. Av någon anledning har jag undvikit den som pesten. Jag vet seriöst inte varför, men jag visste att jag borde ta chansen, för annars skulle det kanske aldrig hända. Det slutade i alla fall med inköpet av Det händer nu, och en eftermiddags läsande.

Jag måste alltså säga att den var väldigt lätt att ta sig igenom. Lättsam på något sätt, men ändå inte. Uppfriskande ämne, helt okej karaktärer, ett språk jag inte fann mig själv van vid, ironiskt nog, även om det omringar mig konstant. Jag läste i alla fall ut den samma dag, gillade den mycket. Rekommenderar den alltså.

The Duff av Kody Keplinger

Förra veckan var det ju alltså jul, och då fick jag fyra böcker (bland dem otroliga Divergent), såväl som Buffy Season 8 Volume 2 (comic då, alltså). The Duff var den första av böckerna jag läste, och jag skulle gissa att den var färdigläst vid 02:00 på juldagen. Beroendeframkallande läsupplevelse skulle jag väl säga, men nu i efterhand kan jag inte säga så där jättemycket om storyn. Den var bra, kul att läsa just då, med bra karaktärer och allt det, men inte särskilt minnesvärd efteråt. Jag gillar den i alla fall, det är säkert.

Bloodlines av Richelle Mead

...har jag sett fram emot att läsa sedan förra året då jag läste ut Last Sacrifice. Detta är alltså Vampire Academy's spin-off. En serie på sex böcker varav en alltså är utgiven. Efter att ha läst den här ser jag definitivt fram emot att läsa resten. Jag hade haft boken fast på huvudet ännu längre efter att jag läst ut den, om det inte var för Divergent, som liksom fick mig att glömma känslan jag fick av att läsa den här. Jag kan åtminstone säga att jag hade svårt att börja på Divergent (innan jag öppnat den alltså), eftersom jag var rädd för att släppa den här. Så mycket gillade, eller till och med älskade, jag den i alla fall.

Man får lov att träffa gamla karaktärer, följa ännu en story i VA:s värld, och jag är ganska säker på att jag älskade det. Sydney var inte en alltför dålig berättare direkt, och jag gillade henne rätt hyfsat faktiskt. Höjdpunkten var dock förstås Adrian, som nu fick skina mer än tidigare. Jag kan erkänna att min kärlek för Mead har bleknat det senaste året, men den här boken påminde mig om hur mycket man faktiskt kan dras in av hennes sätt att skriva. Rekommenderas definitivt.

Välkommen hem av Johanna Lindbäck

Min tredje svenska ungdomsbok hittills, och min första av Johanna Lindbäck. Jag kan direkt säga att jag vill läsa fler av hennes verk. En sann feel-good-berättelse är väl det första jag kommer att tänka på. Innehåller tilltalande karaktärer, en realistisk storyline som man dras in i etc. Har egentligen inte mycket att säga, men jag tyckte om den mycket i alla fall.

The Tribe: A New World av A.J Penn

The Tribe (TV-serie) var min stora kärlek och obsession när jag var någorlunda yngre. Även om jag nu ser brister och dylikt, kan jag inte hjälpa att älska den i stort sett lika mycket som då. Den slutade ganska abrupt efter sin femte säsong och lades ner istället för att producera ännu en säsong. Ända sedan jag såg klart på serien för första gången för ungefär, jag vet inte, fem år sedan(?), har jag väntat på denna berättelse, undrat över om den någonsin skulle komma, och nu finns den, i bokformat. Det känns nästan surrealistiskt på något sätt att hålla den i händerna. Sådan nostalgi och sentimentalitet som sköljer över en alltså. Ja, det är nästan obeskrivligt.

Karaktärerna är för det mesta desamma, handlingen känns typiskt Tribe, om man säger så. Jag kände mig för det mesta nöjd med skildringen. Inte särskilt fast-paced egentligen, men snabb nog. Den var inte skriven på ett särskilt beroendeframkallande sätt, men behovet av att veta vad som skulle hända efter alla dessa år drev mig till att ta mig igenom den rätt snabbt. Jag störde mig dock på bristen av redigering som är alltför uppenbar. Några grammatiska fel, frånvaro av skiljetecken när de behövdes, och den förbjudna närvaron av för många utropstecken. I freaking dialog. Ofta var det antingen "!!", eller "!!!", inte ofta nog för att det skulle gå en på nerverna totalt, men ofta nog för att man skulle stöna inombords i frustration. På något sätt översåg jag det dock, och i slutet kände jag mig tillfredsställd. Jag hade ju trots allt fått veta, och det om något tillfredsställde den där längtan som funnits inom mig de senaste fem åren.

Avid reader once more

2011-12-28T22:56:00.003+01:00

Det här med att läsa misstänker jag ha ifrågasatts av mitt undermedvetna på sistone. När jag tänker tillbaka på de närmaste månaderna blir jag nästan förvånad över hur lite jag läst, och hur lite jag ens har känt för det. Visst har jag läst åtminstone lite för att hålla det hela igång, men av vilken anledning? Gammal vana, eller för att jag verkligen velat och känt behovet av det? Jag vet inte. En nästan total svacka har jag varit i, i alla fall. Böckerna har inte tilldragit mig, och endast ett fåtal har ens lockat det minsta överhuvudtaget. Visst har jag uppmanat mig själv att läsa mer, uppdatera bloggen mer, men mest har det känts halvhjärtat. Det låg väl ingen spänning i det hela längre. Förutsägbart kanske.

Behöver seriöst en till. Nu.

Jag vet fan inte hur. Allt jag vet nu är att jag kommit över det och att jag är tillbaka i avid reader mode, och jag känner mig så jävla lättad, glad, överlycklig och tacksam. Mot vad vet jag inte. Julen? Nya böcker att öppna och stirra på med glittrande ögon? Inte riktigt. Hände nog lite innan det, fast det har otvivelaktigt med det att göra. Det måste ha varit något allvarligt fel med mig för att jag inte skulle se magin bakom orden som jag alltid kunnat se innan. Magin i att öppna en bok för första gången, läsa en massa sidor, döma den, inte döma den. Dra slutsatser. Svepas med, inte svepas med. Hänföras. Roas av uselheten. Allting. Bara det har med orden och berättelserna att göra.

När jag nu legat i sängen uppslukad av böcker de senaste dagarna kan jag ju förstås inte hjälpa att se skillnad. Hur kunde jag tro att jag faktiskt inte lagt läsprioriteten åt sidan, när jag faktiskt måste ha gjort det? Jag tror faktiskt jag skiter i svaret, och bara är tacksam för att den perioden är över, att den håller sig borta en lång, lång tid till. Det kommer trots allt ett nytt år snart, och jag tänker inte gå miste av känslan jag inte kände fullt ut detta år. Känslan av magi.

Divergent av Veronica Roth

2011-12-27T13:32:00.002+01:00

Divergent av Veronica Roth

Antal sidor: 489

Förlag: Katherine Tegen Books

Release: Maj 2011

In Beatrice Prior's dystopian Chicago, society is divided into five factions, each dedicated to the cultivation of a particular virtue--Candor (the honest), Abnegation (the selfless), Dauntless (the brave), Amity (the peaceful) and Erudite (the intelligent). On an appointed day of every year, all sixteen-year-olds must select the faction to which the will devote the rest of their lives. For Beatrice, the decision is between staying with her family and being who she really is--she can't have both. So she makes a choice that surprises everyone, including herself.

During the highly competitive initiation that follows, Beatrice renames herself Tris and struggles to determine who her friends really are—and where, exactly, a romance with a sometimes fascinating, sometimes infuriating boy fits into the life she's chosen. But Tris also has a secret, one she's kept hidden from everyone because she's been warned it can mean death. And as she discovers a growing conflict that threatens to unravel her seemingly perfect society, she also learns that her secret might help her save those she loves… or it might destroy her.

Synopsis från Goodreads.

Ni vet hur man ibland (eller sällan) stöter på böcker som greppar tag om en, vägrar släppa en, och gör så att så fort man är klar med den får man känslan av att man inte vågar läsa någon annan bok, för den kommer inte leva upp mot det man just upplevt? Well, det hände just mig, och boken var Divergent av Veronica Roth.

Under hela läsningen var boken som fastklistrad i mina händer, och när den alltför snabbt var slut, kände jag något jag inte ens är säker på att jag kan förklara. Tomhet över att den var över. Glädje över att jag läst något så bra. Beundran för författaren och världen hon skapat. Och förstås längtan efter att få läsa den om och om igen. Samtidigt är sistnämnda känsla motsägande och svår att hantera, eftersom jag ärligt talat inte vågar göra det än. Tänk så tröttnar jag på historien? Det här är otvivelaktigt den sorts bok som stannar kvar hos en långt efter att man slutligen lyckas andas igen efter att ha varit andlös. Jag tror ärligt talat att det var den bästa boken jag läste under hela året.

Jag älskar karaktärerna. Jag älskar Tris, och jag älskar att få se henne transformeras till den hon är, och samtidigt alltid har varit. Jag älskar Four, och jag älskar alla andra älskvärda karaktärer. De avskyvärda avskyr jag som om de vore riktiga människor, så jag är definitivt i förundran av Roth som lyckats göra detta mot mig. Alltigenom boken hade jag alla möjliga sorters tankar, men mest följde jag med i turen, som nämnvärt blev en berg-och dalbana av andlöshet desto närmre slutet man kom. Vad som förvånade mig var att jag var så fördjupad i karaktärernas känslor och dylikt. Vanligtvis brukar detta inte hända mig, men det är bara något med den här boken som får fram det ur mig. Det är minst sagt häpnadsväckande.

Varje gång jag lyckades lista ut och förutse något långt innan det avslöjades, fick jag känna något slags triumf och glädje, istället för att tänka "Men nähä, hur uppenbart var inte det?" Jag liksom anknöt mig till boken på en så djup nivå att jag som sagt kände sådan triumf. Och visst, man kan säga att det bara är en bok, men kom igen, jag är en läsare. Man ska väl vara galen? Galet förälskad i orden, alltså.

Något mer jag älskade, som någon som verkligen är intresserad av dystopi (så länge den görs rätt), var förstås världen. Den annalkande revolten och konspirationen, såväl som samhällets struktur. Psykologin i det hela, ifrågasättandet av människors personlighet och integritet. Personlighetens konsistens och det faktum att regimen verkar vänta sig så lite av människor, att alla enkelt kan delas upp i fem kategorier och att de sedan kan generaliseras, och ja, shall I go on? Visserligen var det kanske inte det mest trovärdiga av scenarion, men på något sätt fungerade det. Förutom det, funderade jag ofta på det här med factions, tänkte på mig själv i liknande situationer. Funderade allvarligt på vad jag själv skulle välja, vad som skulle passa mig bäst, eller utmana mitt sinne mest, hur jag skulle agera i vissa av Tris situationer etc.

Brister. Brister, brister, brister. Är det konstigt att jag inte kan komma på en enda sak att skriva när jag kommer till den här punkten? För ärligt talat, det kan jag inte. Jag är säker på att de finns, men just nu är jag alltför förblindad och förälskad av den här boken för att hitta några.

Official Hunger Games poster

2011-12-16T10:00:00.001+01:00

Är den inte bara ... ja, jag vet inte. Det enda jag vet är att jag älskar den och att jag älskar The Hunger Games ändlöst, och att den 23:e mars inte kan komma fort nog.

Daughter of Smoke and Bone av Laini Taylor

2011-12-09T10:41:00.001+01:00

Daughter of Smoke and Bone av Laini Taylor

Antal sidor: 418

Förlag: Little Brown & Company

Release: September 2011

Around the world, black handprints are appearing on doorways, scorched there by winged strangers who have crept through a slit in the sky.

In a dark and dusty shop, a devil's supply of human teeth grown dangerously low.

And in the tangled lanes of Prague, a young art student is about to be caught up in a brutal otherwordly war.

Meet Karou. She fills her sketchbooks with monsters that may or may not be real; she's prone to disappearing on mysterious "errands"; she speaks many languages--not all of them human; and her bright blue hair actually grows out of her head that color. Who is she? That is the question that haunts her, and she's about to find out.

When one of the strangers--beautiful, haunted Akiva--fixes his fire-colored eyes on her in an alley in Marrakesh, the result is blood and starlight, secrets unveiled, and a star-crossed love whose roots drink deep of a violent past. But will Karou live to regret learning the truth about herself?

Synopsis från Goodreads.

Jag har varit under en lässvacka som sträckt sig över flera månader. Jag har velat ta tillbaka mina läsvanor, men har inte ens orkat försöka. Jag har en massa olästa, men påbörjade böcker i min bokhylla som inte lockar alls. Om något ska läsas, måste det konstigt nog vara helt nytt, för tydligen tappar en bok mitt intresse om den stått och dammat på en hylla. Vad behövde jag då? Jo, en ny bok som jag kunde ha förväntningar på. Jag brukar lova mig själv att inte ha förväntningar, men i vissa fall måste de tillåtas, även om det kanske inte slutar väl. Jag bara behöver något som triggar mig till att läsa något. I detta fall var det Daughter of Smoke and Bone av Laini Taylor.

Jag hade nästintill ingen aning om vad boken handlade om. Jag bara visste att jag ville ha den eftersom den fått många recensioner som har gjort den oemotståndlig. Jag beställde den, och den levererades oväntat fort för att vara en amerikansk upplaga. Jag blev faktiskt exalterad när jag så paketet. Om en bok nu kunde ha den effekten på mig innan jag ens visste något om den, måste den ju ändå vara bra. Jag hade inte fel.

Jag har en vana att alltid ta reda på för mycket om en viss bok. Ofta vet jag om vissa spoilers och dylikt. Jag öppnade boken utan någon sådan kunskap överhuvudtaget. Detta visade sig vara en otrolig upplevelse. Jag brukar kunna imponeras av böcker även om jag vet om saker eller inte. Jag brukar anse att det handlar om att författaren ska kunna skriva bra, inte om hur den kan överraska en. För jodå, visst var det en upplevelse att inte jämt veta vad som kommer hända, utan istället kunna gissa sig fram och sedan bli glad när författaren lyckas dra in en. Det är just vad Laini Taylor har gjort.

Taylor har skapat en värld som jag inte kan motstå att investera mig i. Mytologin och världen är bara otroliga. Prosan är normal och har precis rätt effekt. Karaktärerna och deras dynamik fungerar riktigt bra och kändes för det mesta verkliga. Jag var helt enkelt fast, och det ända från att jag läste den första meningen. Jag gillade de flesta relationerna som skildrades i historien. Folk som man bara måste avsky är ändå lätta att beundra, för att de skildrats så bra och verkligt.

Jag kan dock tyvärr inte säga att boken var otrolig på alla punkter. Kärlekshistorien var vad som inte köptes fullkomligt av mig. Jag förstår meningen med att det ska kännas så hastigt, för det förklaras mycket väl och man kan uppleva den där "aha"-känslan. Det kändes fortfarande ganska framtvingat dock. Om kärleken hade fått lite mer tid att utvecklas och finslipas hade jag kanske uppskattat den mer, men som det är nu är jag liksom tveksam. Lyckligtvis är det inte en ensamstående bok, så jag tvivlar inte på att jag kommer älska berättelsen ännu mer när jag väl får läsa uppföljaren.

The Hunger Games Trailer

2011-11-14T17:38:00.000+01:00

Det enda jag kan säga är att jag är mållös.

Ulrike och kriget av Vibeke Olsson

2011-10-29T11:18:00.000+02:00

Ulrike ochkriget är skriven av Vibeke Olsson och gavs ut 1975. Boken handlar alltsåom Ulrike, som endast är tolv år i bokens början och bor i München. Under sinuppväxt har hon blivit utsatt för nationalsocialisternas propaganda, och trornu blint på Führern som säger att det han gör är det bästa för Tyskland och attde onekligen kommer vinna kriget som just brutit ut.

Man får följa Ulrikes liv från tolv år till arton, och under hela dentiden utvecklas hon. Hon är mestadels väldigt naiv när det gäller världenomkring henne, troligen på grund av den hjärntvättning hon genomgått omedvetet.Ulrike anmäler till exempel frivilligt de som har egna åsikter och går emotFührern. Först kanske man har svårt att sympatisera med Ulrike, och finner oftasig själv med att vilja dunka huvudet i bordet åt naiviteten. Man lär sig dockatt känna för henne, såväl som avsky världen runtom henne. Som person är honganska säker gällande sitt uppträdande. Däremot skiner osäkerheten igenom när honbland annat ser på sig själv. Samtidigt som hon har behövt växa upp, är honändå fortfarande en typisk tonåring. Detta är mänsklighet om något.

Personerna i hennes närhet är främst hennes familj, exklusive hennespappa, som är frånvarande under den mesta av tiden eftersom han är ute ikriget. Nämnda person är en bitter man med temperament, medan hans fru ikontrast är väldigt mild. Hon är alltid snäll mot Ulrike, och är en godmänniska. Hon fruktar kriget, vilket är något Ulrike skäms över. I bokens börjanföder modern en ny son (desförinnan hade de två), ett så kallat krigsbarn.Ulrike är det äldsta barnet i familjen. Därför får hon ta en hel del ansvar,och får i och med kriget växa upp mycket fortare än i vanliga fall.

Detta är en historisk roman som skildrar krig och spekulerar över ettperspektiv som kanske inte utforskats så mycket tidigare. Mycket har skrivitsom förintelsens offer, men efter att ha läst denna bok inser jag att det fannsännu en sorts offer, nämligen den unga tyska befolkningen. På sätt och vis tasderas fria vilja ifrån dem. De får inte tänka vad de vill, utan får inpräntat ihjärnan exakt vad de ska tänka: judar och dylikt är hemska, och detFührern säger är vad som gäller. De får endast inbillningen av fri vilja ochtänkande.

Författaren är inte rädd för att visa sanningen. Det är subtilt, gömtbland Ulrikes egna ord. Berättarrösten är begränsad till Ulrikestillbakablickar och tankar, men ändå sägs så mycket mer än det Ulrike faktiskttänker på.

Detta är en minst sagt intressant bok med ett trovärdigt händelseförlopp– inte bara för att det är historiskt korrekt. Språket hanteras väl medberättarrösten. Stundvis är det detaljrikt och ganska trivialt, och stundvis ärdet väldigt kortfattat. Även om inte karaktärerna beskrivs särskilt utförligteller utforskas så mycket av protagonisten, syns de som personer mycket välgenom sina handlingar. Ulrike har många tankar genom bokens gång. Inte mycketsägs om miljön, men detta finner jag trovärdigt, och det ger liksom någontingtill handlingen. Berättaren är en tonårig flicka, som måste prioritera, taansvar; att tänka på ytliga och obetydliga saker har hon inte tid med. Hon bori en stad, som många andra människor.

Boken är som sagt ganska kortfattad, och det gör att den blir merlättläst. Ulrike har ett språk man kan hänga med i. Tidsmässigt tror jag attdet stämmer ganska bra också. Själv levde jag inte på 30- eller 40-talet, ochjag har inte heller läst mycket litteratur från just den tiden, men det kännsfaktiskt trovärdigt, även om boken inte ens är skriven på språket somkaraktärerna själva talar.

Huvudtemat är krig, och även mod. Jag tror att författaren ämnade attutforska historien, men samtidigt även mänskligheten. Varför gick kriget sålångt som det gick, och varför var folket villigt att delta?

Eftersom boken är kort och språket är enkelt, läser man ut den väldigtsnabbt. Dessa är dock inte de enda anledningarna. Medan boken kanske inte är sågripande att man verkligen inte kan släppa den, är den fortfarande intressant,och när man når slutet på sidan vill man faktiskt gärna fortsätta och vändablad.

Man kan relatera till boken, eftersom Ulrike, trots allt, i grund ochbotten faktiskt är en vanlig tonåring som går igenom samma tvivel som de flestaandra tonåringar.

Slutet var inte oväntat, eftersom jag faktiskt tagit med mig något frånhistorialektionerna. Tyskarnas nederlag kom lite som ett tyst slag för läsaren.Det händer så snabbt, och samtidigt lite långsamt på det där spända, utdragnasättet. Boken var kort, och man hade inte tillbringat så där jättemycket tidmed Ulrike, så jag kunde inte sympatisera fullt ut, men författaren lyckadesfaktiskt ändå frambringa några känslor hos mig. Sympati, sorg, och en visssorts glädje av att det var över. Lidandet skulle kanske fortsätta, men Hitlerfanns inte mer, och man var på väg någonstans, även om det självklart inte varså tydligt för Ulrike själv.

Det här är ingen bok man läser endast för nöjesskull. Då har man valt fel bok. Den ger inga glada känslor, ingen upprymdheteller kärlek för världen. Vad den dock ger är insikt, vilket är något jaguppskattar.

Lola and the Boy Next Door av Stephanie Perkins

2011-10-05T20:01:00.000+02:00

Lola and the Boy Next Door av Stephanie Perkins

Antal sidor: 338

Förlag: Dutton

Release: Oktober 2011

Budding designer Lola Nolan doesn't believe in fashion ... she believes in costume. The more expressive the outfit -- more sparkly, more fun, more wild -- the better. But even though Lola's style is outrageous, she's a devoted daughter and friend with some big plans for the future. And everything is pretty perfect (right down to her hot rocker boyfriend) until the dreaded Bell twins, Calliope and Cricket, return to the neighborhood.

When Cricket -- a gifted inventor -- steps out from his twin sister's shadow and back into Lola's life, she must finally reconcile a lifetime of feelings for the boy next door.
Synopsis från Goodreads.

Jag har längtat efter denna bok enda sedan jag läste författarens debutroman, Anna and the French Kiss. Väntat, längtat undrat. Kommer den leva upp till mina höga förväntningar? Är Lola lika underbar som Anna? Är Cricket lika swoon-worthy som St. Clair? På sina egna sätt: ja, ja. Ja!

Ja, Perkins har gjort det än en gång. Jag var inte helt säker på vare sig jag skulle uppskatta Lola lika mycket som Anna. Det var liksom något särskilt med karaktären Anna, särskilt som protagonist. Lola, upptäckte jag, är dock minst lika intressant. Jag gillar verkligen Lola. Hon är en bra huvudkaraktär och hennes röst drog verkligen in mig i historien. Jag kunde känna känslorna inom sidorna. Perkins har definitivt inte misslyckats där.

Cricket då? Jag kan inte förneka att man blev förtjust i honom från första ögonkastet. Han har liksom sitt sätt, är awkward och rent allmänt schysst. Jag vet inte om jag någonsin läst någon mer verklig skildring av ett kärleksintresse. Alltid ska de vara för perfekta, men Cricket? Han är liksom the Boy Next Door, vilket jag älskar.

Hela ensemblen av karaktärer var som väntat älskvärd i det sätt de alltid lyckas vara så verklighetstrogna och älskvärda. Perkins finner liksom något visst sätt att få en att uppskatta alla karaktärer. Även om de skulle vara irriterande personer, är de inte irriterande karaktärer. Detta är något man stöter på frekvent, men med Perkins uppskattar man som sagt verkligen alla karaktärer.

Om ni aldrig har läst något av Stephanie Perkins föreslårjag att ni gör det omedelbart.

Nytt tillskott i bokhyllan (17)

2011-10-05T14:26:00.001+02:00

Skulle egentligen uppdatera med detta inlägg igår, men - kanske inte helt oförståeligt - jag var för uppslukad av själva boken. I detta fall är det Lola and the Boy Next Door av Stephanie Perkins. Har redan läst ut den, och kan meddela att den uppnådde mina förväntningar. Recension kommer förhoppningsvis senare idag.

Sleep and insanity

2011-09-21T20:44:00.002+02:00

"Weren't we all crazy in our sleep? What was sleep, after all, but the process by which we dumped our insanity into a dark subconscious pit and came out on the other side ready to eat cereal instead of our neighbor's children?"

- Dexter Morgan, Darkly Dreaming Dexter av Jeff Lindsay

Bokenkät

2011-09-19T18:35:00.001+02:00

Hittade dessa frågor på Bara en sida till.

1. Hur många procent av dina böcker skaffar du genom biblioteket och hur många på annat sätt?

Jag skulle vilja säga att jag utnyttjar biblioteket flitigt, men så är inte fallet. De böcker jag läser (med undantag för böcker i skolans läroplan) har jag köpt själv, och så har det nog varit i några år nu. Har inte hunnit (*host* vågat) kolla in skolans bibliotek riktigt än, men det kanske händer att jag gör någon gång. Så jag antar att jag skulle säga 99,8 procent.

2. Vilken karaktär skulle du vilja vara och varför?

Vill egentligen inte vilja vara någon annan, även om vissa karaktärer kan vara beundransvärda. Jag gillar liksom att dra erfarenheter och så från litteratur, men jag vill samtidigt alltid vara jag i mitt liv, om det låter vettigt. Om jag dock skulle vara tvungen, så måste jag nog säga Anna från Anna and the French Kiss. Hon är rolig, lättsam, och sympatisk (och sedan finns ju den där St. Clair med...).

3. Vilken är din favoritbok från barndomen?

Och det ska jag kunna svara på? Om jag då tänker efter så är det enda som poppar upp i huvudet Laura Trenter. Är dock inte säker på vilken ålder jag associerar det med. Om jag läste hennes böcker på lågstadiet vet jag liksom inte, men jag tror det. Senare fann jag dock kärleken, och det var Harry Potter.

4. Vilken är din favoritbok?

The Hunger Games, så det så (vet inte varför jag skrev det där sistnämnda).

5. Vilken bokserie har du flest böcker ur?

Harry Potter, hands down. Och om man räknar exemplar, blir det dubbelt, eftersom jag har dem på både engelska och svenska.

6: Köper du begagnade böcker?

Faktiskt inte, nej.

7. Vilken är din favorit/den "snyggaste"" kille eller tjej i en bok?

Hade kanske för ett tag sedan skrivit Jace Wayland, men finner honom numera mest gnällig och irriterande (flämt), så det får bli Peeta Mellark.

8. Vilket är ditt favoritomslag?

Kommer inte på något annat än Hush, Hush av Becca Fitzpatrick.

9. Vad för slags omslag är din favorit?

Den sorten som helt enkelt passar. Hur det än ser ut, måste det i vilket fall som helst passa berättelsen. Så länge det stämmer, är jag nöjd. Sedan får det ju gärna se rent vettigt ut...

10. Vilken var den första boken du läste?

Räknas de där böckerna man lärde sig läsa i...? Kommer dock ändå inte ihåg vad den hette, men det fanns typ tre olika svårighetsgrader, och så fanns det Olas bok, Elsas bok, och något mer. Jag kan dock ha fel.

11. Vilken är din favoritbok som blivit film?

Harry Potter-böckerna, och nu är ju The Hunger Games i processen att bli film så eh, ja.

12. När började du blogga om böcker?

28:e maj 2010.

13. Vilken är den bästa platsen att läsa på?

Sängen, utan tvekan.

14. Har du skrivit egen fanfiction för en bok?

Nej, men jag kan inte heller säga att jag aldrig gett mig på fanfiction. För flera år sedan gjorde jag några försök till fanfiction om min dåvarande favoritserie på TV The Tribe.

15. Om du endast fick läsa 3 böcker under resten av ditt liv, vilka hade det varit?

Svårt, men jag säger nog Anna and the French Kiss, The Hunger Games och Harry Potter and the Deathly Hallows.

16. Vilken är den längsta bok du läst?

Harry Potter and the Order of the Phoenix.

17. Om du skulle skriva en bok, vad skulle den heta och varför?

Har faktiskt skrivit ungefär en halv bok, vid namn Blodsband. Har dock gett upp denna ganska nyligen. Har dock en idé inför kommande NaNoWriMo, med Instruments of Vengeance som arbetsnamn (heter det så?). Anledning orkar jag inte gå in på, för då skulle detta förvandlas till svammel.

18. Hur många böcker läste du förra månaden?

Två, tydligen.

19. Vilken är den senaste bok du läste?

Go Ask Alice av Beatrice Sparks.

20. Fantiserar du om dig själv i de böcker du läser?

Nej. Jag tillhör i den här världen, och endast i fantasier från nämnda värld.

21. Vilken är din favoritbokaffär?

Eftersom jag till mestadels endast använder mig av CDON, måste jag nog skriva just det. Hyfsat rimliga priser, och helt okej frakt av varor (åtminstone för mig).

22. Inbunden eller pocket?

I en idealvärld där man skulle få alla böcker gratis? Definitivt inbunden. De håller bra, och ser fina ut rent allmänt, men pocket är bra om man inte vill slösa för mycket pengar.

23. Har du mer än en kopia av någon bok?

Kopia som i olika upplagor, eller kopia som i exakt kopia? För det sistnämnda har jag inte, men däremot det förstnämnda har jag några, som t ex. Harry Potter-böckerna, som jag har på olika språk, och två Vampire Academy-böcker som jag ersatt med amerikanska utgåvor istället för brittiska. Detsamma gäller The Vampire Diaries.

24. Skulle du hellre läsa om vampyrer eller varulvar?

Vampyrer, måste jag nog säga. Jag finner dem helt enkelt mer intressanta. Såvida de nu inte glittrar förstås...

25. Äger du mer än 150 böcker?

Jag tror det, ja.

Tillskott i bokhyllan (16)

2011-09-09T19:29:00.000+02:00

Dexter: An Omnibus av Jeff Lindsay

The Initiation and The Captive Part 1 av L.J Smith

2011-08-25T21:27:00.003+02:00

The Initiation and The Captive Part 1 av L.J Smith

Antal sidor: 396

Förlag: HarperTeen

Release: Augusti 2008 (först 1992)

Serie: The Secret Circle #1-1,5

The circle's power has lured her home.

Forced to move from sunny California to gloomy New England, Cassie longs for her old life. Even so, she feels a strange kinship to a terrifying group of teens who seem to rule her school. Initiated into the coven of witches that's controlled New Salem for hundreds of years, she's drawn into the Secret Circle, a thrill that's both intoxicating and deadly. But when she falls for the mysterious and intriguing Adam, Cassie must choose whether to resist temptation or risk dark forces to get what she wants—even if it means that one wrong move could ultimately destroy her.

Synopsis från Goodreads.

Denna volym innehåller alltså bok ett av serien, såväl som halva andra, vilket jag kan säga redan nu var rätt lågt av förlaget. Varför inte göra åtminstone som Simon & Schuster och inte dela på Smiths trilogier när de släpps på nytt?

Ovanstående var bara något jag behövde få skrivet. Låt oss nu fortsätta med recensionen. Vad tyckte jag då om L.J Smiths andra trilogi? Jo, den var väl mer eller mindre kass, ärligt talat. Jag minns vagt att jag brukade tycka om The Vampire Diaries väldigt mycket, men det var visserligen närmare två år sedan. Dark Visions är hyfsat bra, och Night World är faktiskt riktigt bra. Men den här? Nej, jag tycker inte om den här boken alls.

Uppenbarligen ska Cassie framstå som en ganska ömtålig karaktär som med berättelsens gång växer till sig och bli en riktigt beundransvärd hjältinna. Detta köper jag dock inte inte. Jag fann henne alldeles för irrationell och orelaterbar hela tiden, och inte hjälpte Smiths cheesiga språk till signatur. Hela Cassies så kallade kärlek vid första ögonkastet till Adam (som förstås hyser samma känslor) gick mig bara på nerverna. Smiths tjat om själsfränder i Night World gick jag väl med på någorlunda, men jag såg bara inte någon som helst connection mellan dessa två karaktärer. Tvåsidig "obsessive love" är vad jag kallar det, trots "the silver cord" som band samman dem. Tillåt mig att skratta.

Det var alltså mitt största problem med historien, och allt annat man kan peka ut verkar obetydligt jämförelsevis. Den enda höjdpunkten måste ha varit Faye, som faktiskt, på sitt egna vis, är den enda som verkar tänka rationellt och logiskt. Den själva magiska grejen hade jag gärna läst mer om, den hade potential, men den fick stå i bakgrunden istället och ge plats åt kärleksdramat (nämnde jag att det var en triangel, eftersom denna Adam dejtar Cassies nya BFF, sedan flera år tillbaka? Inte?).

Ändå lyckades jag ta mig igenom sidorna, så helt värdelös kan den alltså inte riktigt ha varit. Det kändes bara hela tiden som om jag himlade med ögonen lite väl mycket. Kanske räknas det som lite lättsam läsning som inte behöver tas på alltför stort allvar. Jag fick i alla fall känslan av att jag var för gammal på något sätt, även om huvudkaraktären var äldre än jag. Det här måste nog vara första gången jag faktiskt vill att TV-serien baserad på böcker ska skilja från dem.

Det där vill jag läsa (4)

2011-08-17T21:23:00.000+02:00

Darkly Dreaming Dexter av Jeff Lindsay

Meet Dexter Morgan, a polite wolf in sheep's clothing. He's handsome and charming, but something in his past has made him abide by a different set of rules. He's a serial killer whose one golden rule makes him immensely likeable: he only kills bad people. And his job as a blood splatter expert for the Miami police department puts him in the perfect position to identify his victims. But when a series of brutal murders bearing a striking similarity to his own style start turning up, Dexter is caught between being flattered and being frightened -- of himself or some other fiend.

Hm, ja, äh, mm-hm

2011-08-01T22:17:00.000+02:00

Vet ni vad? Jag har faktiskt en ursäkt för att inte blogga. Det är nämligen så att vår router strular, och jag har alltså inget internet på min dator. Mycket tid till just internet får jag alltså inte, då min lillebror ockuperar familjedatorn 24/7. Visserligen är inte detta någon ursäkt för att låta bli att skriva recensioner, eftersom gamla trofasta Word förstås inte kräver något internet, men ändååååååååå.

Ehm, ja, detta skrivet av en ganska pigg Sara som måste upp "tidigt" kommande dag--denna dag innehållande mer icke-internet-havande.

On a sidenote: läser förresten om Harry Potter, och förundras över att jag glömt hur otrolig serien faktiskt är. Favorit ju, i topp med The Hunger Games.

Första kapitlet av Bloodlines, nu tillgängligt

2011-07-15T20:47:00.000+02:00

Rubriken säger nog det mesta. Det första kapitlet av Bloodlines (Richelle Mead), finns nu tillgängligt online på följande länk.

Omslag för The Golden Lily revealed

2011-07-08T21:51:00.000+02:00

The Golden Lily är uppföljaren till Bloodlines av Richelle Mead, båda delar av en spin-off-serie till Vampire Academy, och nu har Mead avslöjat omslaget på sin blogg.

Nya inköp

2011-07-06T16:34:00.000+02:00

Buffy the Vampire Slayer: The Long Way Home av Joss Whedon & Georges Jeanty

Cirkeln av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren

Ny header, once again

2011-07-05T14:15:00.000+02:00

Kände att jag haft föregående header ett bra tag, så jag började jobba på en ny. Helnöjd är jag väl inte, men ny känns den i alla fall. Vad tycker ni?

Cover reveal för Hallowed av Cynthia Hand

2011-06-27T18:14:00.000+02:00

Idag lade Cynthia Hand upp omslaget till uppföljaren av Unearthly på sin blogg (efter att det läckt ut på diverse sidor). Boken heter Hallowed, och kommer ut någon gång under 2012.

Crusade av Nancy Holder & Debbie Viguié

2011-06-21T20:54:00.006+02:00

Crusade av Nancy Holder & Debbie Viguié

Antal sidor: 470

Förlag: Simon Pulse

Release: September 2010

Serie: Crusade #1

For the past two years, Jenn has lived and trained at Spain’s Sacred Heart Academy Against the Cursed Ones. She is among the few who have pledged to defend humanity or die trying. But the vampires are gaining power, and the battle has only just begun.

Forced to return home after death takes a member of her family, Jenn discovers that San Francisco is now a vampire strong-hold. As a lone hunter apart from her team, Jenn is isolated — and at risk. She craves the company of her fighting partner, Antonio: his protection, his reassurance, his touch. But a relationship with Antonio comes with its own dangers, and the more they share of themselves, the more Jenn stands to lose.

Then Jenn is betrayed by one who was once bound to protect her, causing her to doubt all she had held as true. To survive, Jenn must find the courage to trust herself — and her heart.

Synopsis från Goodreads.

Crusade är en actionfylld story, kan man börja med att säga. Bokstavligen. Redan på den första sidan sveps man genast in i en spännande strid, och det görs klart att detta är en bok som kommer hålla uppe just denna action.

Till skillnad mot vad man nu har vant sig vid, är vampyrerna här de gamla klassikerna, vilket är något jag faktiskt uppskattar. Vem gillar inte lite Buffy-style dusting? Nämnda show är tydligt en stor inspiration på den här boken, främst för att Holder har skrivit en hel del Buffy-romaner. Genom hela berättelsen upplever man en viss Buffy-känsla, vilket nästan är lite sorgligt, för den håller sig inte uppe på Buffy-nivå. Detta är dock något jag översåg.

Ännu något som påminde om Buffy, var relationen mellan de två huvudkaraktärerna: Jenn och Antonio, några som påminner läskigt mycket om Bangel, men jag måste ärligt talat säga att jag föredrar Bangel - vilket säger något, för jag avskyr det paret tillsammans. Så, irriterande huvudkaraktärer, som åtminstone är irriterande tillsammans, men i detta fallet är irriterande i vilket fall som helst? Check.

Något mer jag störde mig på var hur författarna hanterade de olika nationaliteterna, och karaktärerna som representerade samtliga nationaliteter. De mesta karaktärerna var från någon annanstans än USA, och jag måste säga att författarna inte hanterade detta så bra. Något jag inte fann verkligt var karaktärernas språk, och hur de alla verkade ha perfekt engelska, med stor vokabulär, samtidigt som de inte ens kunde säga vanliga saker som "ja", "nej", och dylikt på engelska. Att någon enstaka karaktär skulle göra det här, hade kanske varit okej, som en attribut liksom, men att de alla var så? Overkligt. Det gav det hela en känsla av att författarna ville skryta om att "hey, vi kollade upp hur man säger 'tack' på danska". Jag gillade det inte. Apropå språk, och danska, undrar jag även hur de lyckades få en karaktär att säga "hold kaeft", och sedan berätta för sin läsare att det var den danska motsvarigheten till "holy shit". Om detta var avsiktligt eller inte vet jag fortfarande inte, men det får i vilket fall som helst författarna att verka ignoranta. Just sayin'.

Detta var dock inte vad hela boken bestod av, tack och lov, utan den hade även en viss lockelse. Den var hyfsat lätt att komma igenom, och all action fann jag spännande. Vampyrerna var ganska fängslande, och resten av mytologin uppskattade jag faktiskt. Det var ganska trevligt att se saker från olika karaktärers synpunkter. En högpunkt faktiskt.

Världen de byggt upp var faktiskt ganska bra gjord, så kudos. Allt som allt var det ingen bok jag älskade, men ett hyfsat bra tidsfördriv.

Happy belated birthday!

2011-05-29T10:48:00.000+02:00

Vet att jag varit en aning AWOL på bloggen den "senaste tiden", så frånvarande att jag inte ens tänkte på att gratulera bloggen på ettårsdagen, som var föregående dag.

Så, grattis Underbart Bokberoende!

Kvinnor på ett tåg av Anita Nair

2011-05-17T17:04:00.001+02:00

Kvinnor på ett tåg av Anita Nair

Antal sidor: 397

Förlag: En bok för alla

Release: November 2007 (först 2001)

Originaltitel: Ladies Coupé

Kvinnor på ett tåg, som först kom ut år 2001 under titeln Ladies Coupé, handlar om Akhila som är en fyrtiofemårig, ogift indisk kvinna som över en natt ska resa på ett tåg, i en kupé för endast kvinnor. Hon har alltid undrat om hon gjort rätt val, och om en kvinna kan vara fulländad utan en man. Hon tar nu tillfället i akt och söker svar hos sina medresenärer, som var och en delar med sig av sin livshistoria.

Alla kvinnorna är mycket olika, och på ett sätt representerar de alla olika sidor av äktenskapet. De har alla något att tillföra historien och dess betydelse. Nair väver in deras meningar i berättelsen med intygelse och trovärdighet. Akhila, huvudkaraktären, är som sagt ogift, och ända sedan hennes far dog har hon varit familjens försörjare, vilket gjort henne någorlunda stark och samtidigt självständig. Hon är ganska imponerande som person, på det sätt hon lever i det hinduiska samhället. Hon står liksom på sig, trots diverse dömande personer.

Författaren skildrar samhället kritiskt och ifrågasättande. Det är mansdominerat, och feminism är inte uppmuntrat, medan Nair faktiskt gör det. Nutida Indien känns ganska gammaldags för en svensk läsare som jag. Anita Nair gör så att man faktiskt fascineras lite av miljön, och man bli investerad i berättelsen såväl som händelseförloppet. Berättandet varierar. Kapitlen är få, men långt ifrån bristfälliga. Varje kapitel är på sätt och vis sin egen historia, i och med att medresenärerna var och en får ett eget kapitel. Vissa återberättanden är i första persons perspektiv, andra i tredje. När det däremot handlar om Akhilas tankar och tillbakablickar, är allt i tredje person. Karaktärerna och deras berättelser har alla djup och unikhet. De har verkligen sina egna röster som Nair lyckats skilja på.

Boken handlar en hel del om sexism men även feminism. Styrka är en viktig kvalitet som berättelsen innehar. Vardagsliv och djupa funderingar är i stort sett grundpelarna, och allt går vidare därifrån. Boken kan väcka allvarliga tankar, och även uppmuntran. Vad berättelsen leder till är mest insikt, och även självförtroende.

Innan jag läste boken hade jag definitivt inga skyhöga förväntningar, och inte heller så låga att de låg begravda under markens yta. Likgiltighet, är kanske ordet, och kanske var det lika bra det, för det ledde till att boken inte kändes alltför dålig eller så. Medan den visserligen inte är någon ny favoritbok, har den ändå en inverkan. Kanske inte fullkomligt oförglömlig, men något minnesvärd ändå. Jag klev in i berättelsen, sveptes sedan in i en intrikat men samtidigt simpel handling, och lämnades i ett slut som lika gärna hade kunnat vara en ny början.

Glashuset

2011-05-02T19:39:00.000+02:00

Snubblade just över det svenska omslaget till Glass Houses (Glashuset) av Rachel Caine.

Glashuset är första boken i Rachel Caines Morganville Vampires-serie. Den ges i augusti ut av Styxx Fantasy. Min recension av boken kan hittas här.

När man inte har någon inspiration...

2011-04-24T15:34:00.000+02:00

Och så är påsklovet nästan över då. Har på sätt och vis lyckats åstadkomma en hel del, samtidigt som det i stort sett stått still på läsfronten, vilket betyder att uppdateringen har varit minst sagt icke-existerande. Det känns nästan som att jag har slut på saker att skriva om.

Jag har alltid på den här bloggen varit typen som haft specifika kategorier. Aldrig skriver jag mer random inlägg. Detta har gjort bloggen ganska bristfällig, och det är jag inte alltför nöjd med.

Jag vill skriva om mer saker, bara skriva, men jag har ärligt talat ingen aning om vad. Det blir liksom mest bara recensioner, och ett fåtal nyheter. Kanske slänger jag in ett citat då och då, men annars så, ja... Jag ska självklart försöka bli bättre, men jag vet inte hur bra det kommer lyckas direkt.

Hur finner ni inspiration när ni bloggar?

Cover reveal för Soul Thief av Jana Oliver

2011-04-18T21:15:00.000+02:00

Det amerikanska omslaget för Jana Olivers andra Demon Trappers-roman har nu avslöjats. Den amerikanska upplagan heter förövrigt Soul Thief.

I Storbrittaninen heter boken Forbidden, och omslaget till den har funnits ute lite längre än det förstnämnda.

Ny design

2011-04-14T18:56:00.000+02:00

Har uppdaterat designen lite, och bland annat bytt bakgrund. Vad tycks?

City of Fallen Angels av Cassandra Clare

2011-04-06T19:42:00.003+02:00

(Recensionen kan innehålla spoilers för de som inte läst de tidigare delarna i serien, City of Bones och City of Ashes och City of Glass.)

City of Fallen Angels av Cassandra Clare

Antal sidor: 424

Förlag: Margaret K. McElderry

Release: April 2011

Serie: The Mortal Instruments #4

City of Fallen Angels takes place two months after the events of City of Glass. In it, a mysterious someone’s killing the Shadowhunters who used to be in Valentine’s Circle and displaying their bodies around New York City in a manner designed to provoke hostility between Downworlders and Shadowhunters, leaving tensions running high in the city and disrupting Clary’s plan to lead as normal a life as she can — training to be a Shadowhunter, and pursuing her relationship with Jace. As Jace and Clary delve into the issue of the murdered Shadowhunters, they discover a mystery that has deeply personal consequences for them — consequences that may strengthen their relationship, or rip it apart forever. Meanwhile, internecine warfare among vampires is tearing the Downworld community apart, and only Simon — the Daylighter who everyone wants on their side — can decide the outcome; too bad he wants nothing to do with Downworld politics. Love, blood, betrayal and revenge: the stakes are higher than ever in City of Fallen Angels.

Synopsis från Goodreads.

Istället för att kasta mig över den här boken som jag först planerat, fann jag mig själv med att vara helt sansad och lugn när jag fick den här i brevlådan. Av någon anledning hade jag den där känslan av "Meh, no big deal", medan man mentalt rycker på axlarna. Kanske var det så att jag var helt förnöjd med slutet på City of Glass, och inte hade så där höga förväntningar. Jag inser nu att det här kanske var något bra, för City of Fallen Angels tog mig med storm, grep tag i mig, och lämnade mig andlös.

Återigen får man träffa de karaktärer man kommit till att älska det senaste halvåret och månaderna som jag känt dem, och de svek mig inte. Visserligen upplevde de den mesta karaktärsutvecklingen under föregående böcker, och i CoFA fick man se vart detta hade lett, where it went from there, så att säga, vilket var riktigt intressant. Visst, en viss befintlig kärlek tog an en något klyschig konflikt, men ändå var det en sådan där konflikt som får en at the edge of one's seat.

Jag måste dock säga att på efterhand ser jag boken i ett helt annat ljus. Det gäller inte bara denna bok, men hela serien, som har en viss känsla över sig. Dessa är böcker man njuter av i stunden. Tidigare har jag inte tänkt mycket på det, men med den här delen i serien kunde jag inte låta bli att märka att den var mer så än sina föregångare. Hela storyn känns som en stor hög av återvunnet material som man redan sett alltför många gånger.

Yet another quote

2011-04-05T15:06:00.000+02:00

"Hearts are breakable. And I think even when you heal, you're never what you were before."

— Isabelle Lightwood, City of Fallen Angels av Cassandra Clare

Tillskott i bokhyllan (14)

2011-04-04T15:46:00.000+02:00

Midnight av L.J Smith

City of Fallen Angels av Cassandra Clare

Förhandsbokade böcker med release på en tisdag har alltid en tendens att komma dagen innan, så yay :D

Across the Universe av Beth Revis

2011-04-01T20:30:00.004+02:00

Across the Universe av Beth Revis

Antal sidor: 398

Förlag: Razorbill

Release: Januari 2011

Serie: Across the Universe #1

A love out of time. A spaceship built of secrets and murder.

Seventeen-year-old Amy joins her parents as frozen cargo aboard the vast spaceship Godspeed and expects to awaken on a new planet, three hundred years in the future. Never could she have known that her frozen slumber would come to an end fifty years too soon and that she would be thrust into the brave new world of a spaceship that lives by its own rules.

Amy quickly realizes that her awakening was no mere computer malfunction. Someone-one of the few thousand inhabitants of the spaceship-tried to kill her. And if Amy doesn't do something soon, her parents will be next.

Now Amy must race to unlock Godspeed's hidden secrets. But out of her list of murder suspects, there's only one who matters: Elder, the future leader of the ship and the love she could never have seen coming.

Synopsis från Goodreads.

Wow. Den här boken är så frexing bra, att jag knappt kan fatta det. Jag såg väldigt mycket fram emot att äntligen, efter ett tag, kunna börja på en bok och märka att, hey, den här boken är väldigt beroendeframkallande. Det hade gått ett tag sedan jag läste en senast, så jag förväntade mig inte så mycket på senaste tiden, inte heller av den här boken, men när jag började läsa den var jag frexing förälskad, och boken var beroendeframkallande som in i frex (inte bara boken, men ordet frex, om det inte märks).

Romantiken är inte dess starkaste sida, och inte heller dess oförutsägbarhet, för en viss grej var otroligt förutsägbar för läsaren, men jag har full förståelse, och inser att karaktärerna hade just lagom mängd ignorans när det gällde just detta.

Aldrig tidigare har jag läst en bok utspelad i rymden, men nu har mina vyer definitivt vidgats. Inte bara utspelade den sig i ett rymdskepp, men även i ett någorlunda dystopiskt samhälle (and I love me some dystopian, I truly do). Eldest-konceptet, the pod people, kontroll över folket etc. Inte bara är boken fylld med några awesome plot devices, utan den tar även upp viktiga frågor, som t ex. rasism och liknande.

Jag minst sagt älskar den här boken, hur den är skriven, karaktärerna, känslan av hopp, såväl som hopplöshet, känslorna, allt. Till skillnad från vissa andra böcker inom dess genre, är det inte kärleken som greppar tag i en, vilket är uppfriskande. Jag har definitivt hittat mig en ny favoritbok.

Random realization

2011-03-27T11:57:00.000+02:00

"You can't force love, I realized. It's there or it isn't. If it's not there, you've got to be able to admit it. If it is there, you've got to do whatever it takes to protect the ones you love."

— Rose Hathaway, Frostbite av Richelle Mead

Vampire Academy av Richelle Mead

2011-03-26T15:20:00.000+01:00

Vampire Academy av Richelle Mead

Antal sidor: 332

Förlag: Razorbill

Release: Augusti 2007

Serie: Vampire Academy #1

Svensk titel: Törst

St. Vladimir's Academy isn't just any boarding school—it's a hidden place where vampires are educated in the ways of magic and half-human teens train to protect them. Rose Hathaway is a Dhampir, a bodyguard for her best friend Lissa, a Moroi Vampire Princess. They've been on the run, but now they're being dragged back to St. Vladimir's—the very place where they're most in danger...

Rose and Lissa become enmeshed in forbidden romance, the Academy's ruthless social scene, and unspeakable nighttime rituals. But they must be careful lest the Strigoi—the world's fiercest and most dangerous vampires—make Lissa one of them forever.

Synopsis från Goodreads.

Återigen finner jag mig själv med att läsa Richelle Meads omtalade Vampire Academy-serie, och det är allvarligt talat som att läsa den från början. Massor av saker har man glömt bort, och det ger en spännande effekt på denna bok. När jag läste den här boken för första gången för lite mer än ett år sedan hade jag inte kunnat tro att det skulle bli en så otrolig serie. Första delen i serien är då troligen inte direkt den starkaste punkten i serien, men jag hade nästan glömt bort hur bra den faktiskt ändå var. Jag hade fått för mig att Vampire Academy var mycket sämre än de efterföljande böckerna, men nu upptäckte jag att den på sitt eget sätt är minst lika bra som dem.

Eftersom mitt minne var vagt väntade jag mig lite väl mycket ytligt High School-drama, men till min glädje fann jag att den första delens oskuld och ignorans var en stark del i serien. I kontrast är den som nämnt mer oskuldsfull och ignorant, i och med att karaktärerna inte uppnått de insikter de har i senare delar och även för att karaktärerna var som nyast vid den här punkten. Återigen har man då upplevt den otroliga starten till Richelle Meads fantastiska och beundransvärda serie.

Delvis känns Vampire Academy väldigt mycket som en stor förberedelse för hela serien, men jag känner också att den skulle kunna stå väldigt stark på egen hand, för den är faktiskt otrolig nog redan. Karaktärerna är älskvärda, och likaså intrigerna (till och med den något klyschiga rivaliteten mellan huvudkaraktärerna och Mia Rinaldi) som boken är uppbyggd på. Något jag älskar minst lika mycket är den värld som Richelle byggt och utvecklat. Mytologin, samhället, allt. Det är minst sagt beundransvärt.

Bland favoritkaraktärerna befinner sig definitivt dhampiren och huvudkaraktären Rose Hathaway, som är riktigt badass och som nog måste vara en av de bästa litterära hjältinnor jag läst om. Någon mer jag älskat som karaktär enda från början är även Christian Ozera. Personligen är jag inget stort fan av Dimitri, men med hjälp av efterföljande delar i serien kan jag ändå förstå det starka bandet och kemin mellan Rose och honom. Någon jag dock inte är alltför förtjust i är Lissa. Hon är en sådan där karaktär man bara hatar ibland, och ibland går med på att tycka att den har sina ljusa och intressanta stunder, men gilla henne, det gör jag definitivt inte. Även om en viss Adrian Ivashkov inte har visat sig än, klarade de befintliga karaktärerna att ändå lysa upp historian på ett intressant och fascinerande sätt.

Men som sagt, att återbesöka denna magnifika värld och berättelse av den mycket lovande och otroliga författaren Richelle Mead var ett rent nöje, och jag älskar serien lika mycket som någonsin, möjligen ytterligare.

The Demon Trapper's Daughter av Jana Oliver

2011-03-13T17:26:00.002+01:00

The Demon Trapper's Daughter av Jana Oliver
Antal sidor: 340

Förlag: St. Martin's Griffin

Release: Februari 2011

Serie: The Demon Trappers #1

Seventeen-year-old Riley, the only daughter of legendary Demon Trapper, Paul Blackthorne, has always dreamed of following in her father's footsteps. The good news is, with human society seriously disrupted by economic upheaval and Lucifer increasing the number of demons in all major cities, Atlanta’s local Trappers’ Guild needs all the help they can get – even from a girl. When she’s not keeping up with her homework or trying to manage her growing crush on fellow apprentice, Simon, Riley’s out saving distressed citizens from foul-mouthed little devils – Grade One Hellspawn only, of course, per the strict rules of the Guild. Life’s about as normal as can be for the average demon-trapping teen.

But then a Grade Five Geo-Fiend crashes Riley’s routine assignment at a library, jeopardizing her life and her chosen livelihood. And, as if that wasn’t bad enough, sudden tragedy strikes the Trappers’ Guild, spinning Riley down a more dangerous path than she ever could have imagined. As her whole world crashes down around her, who can Riley trust with her heart – and her life?

Synopsis från Goodreads.

Detta var definitivt en intressant roman, med ett minst sagt intressant koncept som jag gärna tillbringade tid med. Året är 2018 och världen ser lite annorlunda ut än våran. Demoner är öppet kända, och det finns demonfångare och demonjägare. Det är antaget att de kommer från helvetet och att Gud and the like existerar. Trots att jag själv inte är religiös var det ändå en intressant och fascinerande tolkning på det hela, och jag fann att jag inte brydde mig så mycket om detta antagande, för jag njöt av turen helt enkelt.

Mytologin var något av romanens starkaste sida, men jag är ganska säker på att jag tycker att det är näst starkast jämfört med historians huvudkaraktär. Hon var inte bara tilltalande och sympatisk, utan också stark, och hon kunde stå upp för sig själv. Hon imponerade mig definitivt. Några biroller och Rileys relationer med dem kunde dock vara någorlunda tvivelaktiga. Ta Simon, till exempel: jag förstår inte riktigt lockelsen med honom som karaktär. Jag kan förstå att Riley hade en simpel förälskelse, men vid åtskilliga tillfällen var det så att jag inte kunde göra annat än att störa mig på honom.

Beck var en karaktär som jag fortfarande inte känner mig helt säker på. Hans personlighet är till mestadels intressant och så som en karaktär, men ibland störde jag mig på honom likaså. Serien har även potential till att innehålla en kärlekstriangel, möjligtvis en kvadrat, och när jag läste boken kunde jag inte låta bli att tänka att, snälla, låt det inte bli ännu en House of Night.

Som sagt hoppas jag innerligt att det inte blir ännu en sådan som nämnd ovan, och det betyder att jag gärna vill ta reda på detta. Vilket betyder att jag gärna vill fortsätta med serien, och det förvånade mig lite när jag läst ut boken att jag satt och verkligen tänkte på den, tänkte på karaktärerna, tänkte på storyn, och tänkte på att jag faktiskt verkligen såg fram emot uppföljaren. Under bokens början och sedan lite under gången av den var jag fortfarande tvivelsam, och jag såg boken som ännu en läsning, men inte som något speciellt, men detta har faktiskt förändrats nu, och jag rekommenderar verkligen den här boken till samtliga.

Fler cover reveals

2011-03-11T20:12:00.001+01:00

För det första så har Nightshade av Andrea Cremer fått en makeover, i och med att den kommer ut i paperback.

Därför ändrade de även design på omslaget till Wolfsbane, uppföljaren, likaså.

Och det tredje (fjärde) omslaget som kommit idag, är Crossed av Ally Condie, uppföljaren till Matched.

Och till sist är det även så att omslaget till Amy Plums uppkommande roman, Die For Me, har fått ett nytt omslag, nämligen det som kommer användas på den brittiska upplagan.

Lola and the Boy Next Door - Omslag och synopsis släppta!

2011-03-11T19:44:00.002+01:00

In this companion novel to Anna and the French Kiss, two teens discover that true love may be closer than they think.

For budding costume designer Lola Nolan, the more outrageous the outfit—more sparkly, more fun, more wild—the better. But even though Lola’s style is outrageous, she’s a devoted daughter and friend with some big plans for the future. And everything is pretty perfect (right down to her hot rocker boyfriend) until the dreaded Bell twins move back into the house next door.

When the family returns and Cricket—a gifted inventor and engineer—steps out from his twin sister’s shadow and back into Lola’s life, she must finally reconcile a lifetime of feelings for the boy next door.

Uppdatering och sådant

2011-03-10T19:02:00.000+01:00

Jag är medveten om att jag inte skrivit många inlägg på senaste tiden, utöver alla dessa 30 days of books-inlägg, som är över nu. Jag känner mig faktiskt lite besviken på mig själv. Ärligt talat vet jag bara inte vad jag ska skriva om. Läsandet går ganska långsamt. Jag läser just nu The Demon Trapper's Daughter av Jana Oliver, och det går sakta framåt, men den är bra i alla fall. Jag är fortfarande i den där perioden då jag knappt läser något. Jag har lusten att läsa, men det känns som att jag inte har tiden, även om jag har det. Vad jag menar är att jag inte tar mig tiden direkt.

Något mer är att jag har två vuxenromaner jag måste få utlästa snart, och tja, jag är inte så där jätteförtjust i vuxenromaner. Dessa två böcker är Mansfield Park av Jane Austen och Kvinnor på ett tåg av Anita Nair. Hade jag valt dessa böcker helt frivilligt hade det kanske varit annorlunda, men nu är det så att det är till ett skolarbete, och det brukar alltid förstöra läsnjutningen för mig: när man måste läsa. När jag nu tänker på hur jag måste läsa ut dessa böcker snarast, lockar de olästa böckerna i min bokhylla något otroligt helt plötsligt. Att ofrivillig läsning får fram det annars önskade lässuget är lite ... osmidigt. Någon annan än jag som brukar uppleva det här när det gäller framtvingad läsning?

Något annat som däremot går bra och inte är framtvingat är främst mitt TV-serietittande. Har jag nämnt att jag utöver böcker även är besatt av TV-serier? Nej? I alla fall, efter att ha sett klart Angel, tittar jag nu på Supernatural, vilket är överraskande bra. Ännu något som går framåt är faktiskt mitt skrivande. Har jag nämnt att jag skriver? Troligen inte. Huh.

Ehm, ja. Random is what it is...

30 days of books - Day 30

2011-03-06T18:58:00.000+01:00

Your favorite book of all time

The Hunger Games av Suzanne Collins

City of Glass av Cassandra Clare

2011-03-05T20:26:00.001+01:00

(Recensionen kan innehålla spoilers för de som inte läst de tidigare delarna i serien, City of Bones och City of Ashes.)

City of Glass av Cassandra Clare

Antal sidor: 541

Förlag: Margaret K. McElderry

Release: Mars 2009

Serie: The Mortal Instruments #3

To save her mother's life, Clary must travel to the City of Glass, the ancestral home of the Shadowhunters -- never mind that entering the city without permission is against the Law, and breaking the Law could mean death. To make things worse, she learns that Jace does not want her there, and Simon has been thrown in prison by the Shadowhunters, who are deeply suspicious of a vampire who can withstand sunlight.

As Clary uncovers more about her family's past, she finds an ally in mysterious Shadowhunter Sebastian. With Valentine mustering the full force of his power to destroy all Shadow-hunters forever, their only chance to defeat him is to fight alongside their eternal enemies. But can Downworlders and Shadowhunters put aside their hatred to work together? While Jace realizes exactly how much he's willing to risk for Clary, can she harness her new found powers to help save the Glass City -- whatever the cost?

Synopsis från Goodreads.

Det här hade faktiskt kunnat vara ett perfekt avslut till denna underbara serie. Hade det fortfarande varit en trilogi, och det här hade varit sista delen, så skulle jag vara glad för det, för den här boken förtjänar det. Det betyder dock inte att jag jag inte är överlycklig för de kommande böckerna i serien, men ändå. Vad jag vill säga är att om det här hade varit avslutet, så hade jag kunnat släppa serien lycklig och nöjd, för den levde definitivt upp till mina förväntningar.

I den tredje boken av The Mortal Instruments-serien, får man en riktigt stor inblick i Shadowhunter-världen, för man får äntligen besöka Idris. Denna inblick var något riktigt intressant och vackert. I denna del får man även se samtliga huvudkaraktärer utvecklas ännu mer, om än möjligt, och man kan inte göra annat än att älska detta (och dem). Cassandra Clare tar i City of Glass sin story till en helt ny nivå, ett helt nytt djup, och detta beundrar jag otroligt mycket.

Om man tyckte att Clary-Jace-dramat var stort i den föregående boken, City of Ashes, var det ingenting, jämfört. Åtminstone inte på sätt och vis. Inte bara upplever de kärleksproblem och frestelser, utan de får även uppleva uppenbarelser och dylikt. Uppenbarelser som har stora effekter på karaktärerna och deras sätt att tänka. Karaktärernas älskvärda humor och dialoger saknas otvivelaktigt inte här, och deras närvaro är något jag verkligen uppskattar i Clares skrivande.

Detta är troligen en av de böcker jag njutit av att läsa allra mest. Boken jag känt mest spänning genom, boken jag bläddrat som snabbast i, för visst var den otrolig. Inget annat än otrolig, faktiskt. Hur mer jag ska yttra mig, det vet jag bara inte. Förutom att säga att jag älskar denna serie.

30 days of books - Day 29

2011-03-05T10:32:00.003+01:00

A book everyone hated but you liked

The Vampire Diaries av L.J Smith

Jag kunde inte komma på någon som alla andra hatar, men jag kom att tänka på denna för att många inte verkar tycka om den, medan jag mer eller mindre älskade den när jag först läste den. Denna serie har liksom för mig en viss guilty pleasure-faktor.

30 days of books - Day 28

2011-03-04T17:56:00.002+01:00

Favorite title

Wondrous Strange av Lesley Livingston

30 days of books - Day 27

2011-03-03T19:24:00.000+01:00

The most surprising plot twist or ending

City of Bones

Visserligen var jag redan medveten om tvisten när jag började läsa boken, men ändå hade det en effekt på mig, och jag kan tänka mig att om man inte hade någon aning om det, så hade det nog varit rätt chockerande och förvånande.

30 days of books - Day 26

2011-03-02T19:03:00.000+01:00

A book that changed your opinion about something

The Hunger Games av Suzanne Collins

Jag lärde mig att böcker om överlevnad inte nödvändigtvis suger. Något mer jag lärde mig var att inte ta mänsklighet eller samhället för givet.

30 days of books - Day 25

2011-03-01T18:57:00.002+01:00

A character who you can relate to the most

Ärligt talat? Jag vet inte.

30 days of books - Day 24

2011-02-28T18:53:00.001+01:00

A book you wish more people would have read

Tomorrow-serien av John Marsden, på sätt och vis, för om den var populärare skulle den troligen tryckas oftare, och böckerna skulle inte försvinna ur sortimentet eller vara slut i lager i evigheter. Det förstör ju lite för en som är ny när det gäller serien. Så ja...

Men förhoppningsvis förbättras detta i och med att filmen nu finns ute.

30 days of books - Day 23

2011-02-27T13:46:00.000+01:00

A book you wanted to read for a long time but still haven’t

Delirium av Lauren Oliver

Har velat läsa den här sedan jag först hörde talas om den för ungefär ett halvår sedan, eller något sådant. Så, ja...

30 days of books - Day 22

2011-02-26T13:39:00.002+01:00

Favorite book you own

The Hunger Games av Suzanne Collins

30 days of books - Day 21

2011-02-25T19:40:00.000+01:00

Favorite book from your childhood

Och hur ska jag tolka "barndom" nu då? Jag har ingen aning. I slutet av lågstadiet och sedan även i mellanstadiet var det definitivt Harry Potter. Jag har även för mig att jag gillade Laura Trenter en del. Innan det, dock, vet jag faktiskt inte. Jag kommer inte riktigt ihåg vad exakt jag gillade när jag var yngre än typ ...8-9? Hmm.

30 days of books - Day 20

2011-02-24T16:34:00.000+01:00

Favorite romance book

Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins

30 days of books - Day 19

2011-02-23T20:50:00.000+01:00

Favorite book turned into a movie

Harry Potter-filmerna, antar jag, om man nu ska tolka det som att det handlar om själva filmerna. Om det handlar om favoritböcker som har filmatiserats, så ... är det i och för sig samma sak--Harry Potter alltså--kom jag på nu.

30 days of books - Day 18

2011-02-22T15:36:00.000+01:00

A book that disappointed you

Matched av Ally Condie

Jag såg väldigt mycket fram emot den här boken, men den gjorde inget annat än svek mig. Den nästintill sög. Jag läste ungefär halva, och jag har inte läst något mer sedan dess. Den är liksom bara så tråkig. Visst, med en del böcker fungerar det när det är någorlunda segt, men det gör det inte med Matched. Det är inte någon så vacker historia som folk säger att den är, enligt mig. Jag ser det bara inte.

City of Ashes av Cassandra Clare

2011-02-21T16:41:00.002+01:00

(Recensionen innehåller spoilers för de som inte läst bokens föregångare, City of Bones.)

City of Ashes av Cassandra Clare

Antal sidor: 453

Förlag: Margaret K. McElderry

Release: Januari 2008

Serie: The Mortal Instruments #2

Clary Fray just wishes that her life would go back to normal. But what's normal when you're a demon-slaying Shadowhunter, your mother is in a magically induced coma, and you can suddenly see Downworlders like werewolves, vampires, and faeries? If Clary left the world of the Shadowhunters behind, it would mean more time with her best friend, Simon, who's becoming more than a friend. But the Shadowhunting world isn't ready to let her go -- especially her handsome, infuriating, newfound brother, Jace. And Clary's only chance to help her mother is to track down rogue Shadowhunter Valentine, who is probably insane, certainly evil -- and also her father.

To complicate matters, someone in New York City is murdering Downworlder children. Is Valentine behind the killings--and if he is, what is he trying to do? When the second of the Mortal Instruments, the Soul-Sword, is stolen, the terrifying Inquisitor arrives to investigate and zooms right in on Jace. How can Clary stop Valentine if Jace is willing to betray everything he believes in to help their father?

Synopsis från Goodreads.

Visserligen är det så att detta är mer av en filler, men jag älskar den minst lika mycket som City of Bones, ändå. Det händer egentligen inte mycket nytt, men däremot innehåller den otrolig karaktärsutveckling. Alla karaktärer utvecklas något oerhört, trots att många redan var otroligt trovärdiga och älskvärda.

Än en gång har Cassandra Clare lyckats fånga upp läsaren och fått den att stanna. Möjligtvis snäppet bättre än City of Bones, på sätt och vis, och en klar förbättring i Clares författande. Andlöst spännande och fantastisk håller den sig genom hela händelseförloppet, och man sitter definitivt fast medan man läser den, och febrilt bläddrar man mellan sidorna.

Medan det kan verka som att det inte händer mycket nytt på Valentine-fronten--han stjäl ännu ett mortal instrument, och det kan antagligen verka upprepande och tråkigt--tycker jag inte att det är helt vad det handlar om. En stor del av historian handlar om karaktärerna. Jace och Clary motstår frestelser, och Simon utvecklas betydligt mycket, etc.

Clare har en stor talang, som definitivt kan leda till något ännu större. Hon har en gåva med orden, och hon väver ihop en riktigt fin och njutbar prosa, trots hennes--enligt mig--något underliga analogier och liknelser. Hennes berättelse är otroligt fängslande och fantastisk, och även om det här var andra gången jag läste boken, var det minst lika spännande som första gången.

30 days of books - Day 17

2011-02-21T16:11:00.000+01:00

Favorite quote from your favorite book

Skämtar du? Först måste jag veta vilken min favoritbok är, och sedan måste jag veta vilket mitt favoritcitat är därifrån. Seriöst? Vet inte om jag klarar det här. Tänkte att jag istället kunde dela med mig av åtskilliga favoritcitat från åtskilliga böcker.

"French name, English accent, American school. Anna confused."

— Anna Oliphant, Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins.

"Just because you call an electric eel a rubber duck doesn't make it a rubber duck, does it? And God help the poor bastard who decides they want to take a bath with the duckie."

"Don't order any of the faerie food," said Jace, looking at her over the top of his menu. "It tends to make humans a little crazy. One minute you're munching a faerie plum, the next minute you're running naked down Madison Avenue with antlers on your head. Not," he added hastily, "that this has ever happened to me."

— Jace Lightwood, The Mortal Instruments av Cassandra Clare (man skulle kunna säga att allt denna karaktär säger är favoritcitat)

"The mosquito felt pain and panic but the dragonfly knew nothing of cruelty. He didn't have the imagination to put himself in the mosquito's place. He just enjoyed his meal. Humans would call it evil, the big dragonfly destroying the mosquito and ignoring the little insect's suffering. Yet humans hated mosquitoes too, calling them vicious and bloodthirsty. All these words, words like 'evil' and 'vicious', they meant nothing to Nature. Yes, evil was a human invention."

— Ellie, Tomorrow, When the War Began av John Marsden

"I mean, really. Who sends their kid to boarding school? It's so Hogwarts. Only mine doesn't have cute boy wizards or magic candy or flying lessons."

— Anna Oliphant, Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins.

"You don’t forget the face of the person who was your last hope."

— Katniss Everdeen, The Hunger Games av Suzanne Collins

"So it's you and a syringe against the Capitol? See, this is why no one lets you make the plans."

— Katniss Everdeen, Catching Fire av Suzanne Collins

"Well, don't expect us to be too impressed. We just saw Finnick Odair in his underwear."

— Boggs, Mockingjay av Suzanne Collins

"Yes, frosting. The final defense of the dying."

— Peeta Mellark, The Hunger Games av Suzanne Collins

30 days of books - Day 16

2011-02-20T13:24:00.002+01:00

Favorite female character

Hands down, Rose Hathaway från Vampire Academy.

Olika omslag: The Demon Trappers Daughter/Forsaken

2011-02-19T19:27:00.003+01:00

UK | US

Jag är ganska säker på att jag föredrar US. Det är bara något med det. Layouten, bilden, ja, you get the idea. Jag tycker väldigt mycket om UK också, men på något sätt slår det bara inte US. Däremot så tror jag att jag föredrar den brittiska titeln. Det har något speciellt över sig.

Men ja, US blir det för mig, men vilket föredrar ni?

Ännu ett omslag

2011-02-19T18:41:00.001+01:00

Jessica Rules the Dark Side förväntas komma ut den 9:e januari 2012.

Proud to present...

2011-02-19T14:14:00.001+01:00

http://ljuvligungdomslitt.blogspot.com/

^ En helt ny blogg som jag startat med Lisa. Besök hemskt gärna.

Kortfattat, jodå, men mer har jag inte riktigt att säga.

30 days of books - Day 15

2011-02-19T13:35:00.002+01:00

Favorite male character

Severus Snape, möjligtvis?

Cover reveal: Supernaturally

2011-02-18T18:28:00.001+01:00

Supernaturally av Kiersten White kommer ut hösten 2011.

30 days of books - Day 14

2011-02-18T11:18:00.002+01:00

Favorite book of your favorite writer

Suzanne Collins: Catching Fire, eller The Hunger Games

J.K Rowling: Harry Potter and the Deathly Hallows, troligen.

Ett någorlunda försenat tillskott i bokhyllan

2011-02-17T17:30:00.002+01:00

Delirium av Lauren Oliver

Before scientists found the cure, people thought love was a good thing. They didn’t understand that once love -- the deliria -- blooms in your blood, there is no escaping its hold. Things are different now. Scientists are able to eradicate love, and the governments demands that all citizens receive the cure upon turning eighteen. Lena Holoway has always looked forward to the day when she’ll be cured. A life without love is a life without pain: safe, measured, predictable, and happy.

But with ninety-five days left until her treatment, Lena does the unthinkable: She falls in love.

Har velat läsa den här otroligt länge, så jag ser verkligen fram emot det.

30 days of books - Day 13

2011-02-17T17:09:00.003+01:00

Your favorite writer(s)

Suzanne Collins och J.K Rowling

Det är verkligen omöjligt för mig att välja endast en, såatteh.

Cover reveal: Everlasting

2011-02-16T13:28:00.002+01:00

Everlasting av Alyson Noël kommer ut den 7:e juni 2011.

30 days books - Day 12

2011-02-16T10:28:00.002+01:00

A book you used to love but don't anymore

Evermore av Alyson Noël

30 days of books - Day 11

2011-02-15T08:48:00.000+01:00

A book you hated

Twilight av Stephenie Meyer

Återigen: Ärligt talat. Tomma, platta karaktärer, irriterande purple prose, våldtäkt av ordböcker, glittrande "vampyrer", psykopatiska kärleksintressen, sexistiska budskap etc. I just don't see the appeal.

30 days of books - Day 10

2011-02-14T16:13:00.000+01:00

Favorite classic book - Pride and Prejudice av Jane Austen

Jag har inte läst särskilt många klassiker, och den enda bra av dem som jag än sålänge har läst är Pride & Prejudice. Simple as that.

Va?! Men jag som trodde att det skulle hända!

2011-02-14T15:22:00.001+01:00

Trial by Fire - Love that cover

2011-02-14T13:49:00.002+01:00

Det verkar som att det inte är det slutgiltiga omslaget, men det är det närmsta man kan komma, tydligen. I alla fall, jag älskar det här omslaget. Jag ser väldigt mycket fram emot själva boken, och har gjort det enda sedan jag läste ut Raised by Wolves (Jennifer Lynn Barnes).

Svammel

2011-02-13T21:16:00.002+01:00

Jag har under den senaste tiden stött på en sådan där stund då man bara inte är på läshumör. Under denna tid har jag bara fått något läst under rasterna i skolan, och under bussturerna hem. Jag orkar inte ens klämma in lite läsning på kvällarna innan jag går och lägger mig, något jag i stort sett alltid gjort. Jag kan bara inte förmå mig själv att faktiskt slå mig ner och sjunka in i en bok. Jag orkar helt enkelt inte.

Det känns också lite som att det inte bara är läsningen jag hamnar efter i. När jag sitter vid datorn sitter jag mest bara och bläddrar runt förstrött på samma sidor om och om igen. Vad har hänt egentligen?

Nu verkar det i alla fall som att jag orkar fortsätta med mitt Angel-maraton, men det går dock långsamt. Jag har även bestämt mig för att läsa om både TMI- och VA-böckerna, för att försöka kicka igång lässuget igen. Det är trots allt sportlov nu, och jag vill inte gå runt som en zombie, och bara slösa bort det.

On a sidenote, ironiskt nog, nästan direkt efter att jag spelade in min Bookshelf tour, fick jag lust att återigen sortera om min bokhylla, vilket jag då gjorde. Nu är det egentligen ingen ordning på det whatsoever, mer än att varje serie håller ihop i alla fall, men det ser faktiskt bättre ut formatmässigt. Yay.

Slutligen, en fråga: Stöter ni någonsin på sådana där stunder då ni bara inte orkar läsa? Och i så fall, vad gör ni då?

Bookshelf tour

2011-02-13T16:00:00.001+01:00

Alltså, ja, min röst är inte särskilt vacker, eh. Och ja, jag vet att jag failade med att säga något så enkelt som "Matched", vet inte vad som hände. Ha överseende, okej?

Ondska

2011-02-13T15:15:00.001+01:00

— Ellie, Tomorrow, When the War Began av John Marsden

30 days of books - Day 09

2011-02-13T10:15:00.000+01:00

A book you thought you wouldn’t like but ended up loving

Vampire Academy av Richelle Mead

Jag har faktiskt ett minne av att jag trodde att jag inte skulle gilla den här boken, ja. Jag var otroligt skeptisk av någon anledning. Turligtvis stämde inte de tankarna, och jag är verkligen glad att jag läste boken, för numera är denna serie en av mina absoluta favoriter.

Tomorrow, When the War Began av John Marsden

2011-02-12T19:42:00.002+01:00

Tomorrow, When the War Began av John Marsden

Antal sidor: 277

Förlag: Scholastic Paperbacks

Release: 2006 (först 1993)

Serie: Tomorrow #1

Svensk titel: Imorgon när kriget kom

When Ellie and six of her friends return home from a camping trip deep in the bush, they find things hideously wrong -- their families gone, houses empty and abandoned, pets and stock dead. Gradually they begin to comprehend that their country has been invaded and everyone in the town has been taken prisoner. As the horrible reality of the situation becomes evident they have to make a life-and-death decision: to run back into the bush and hide, to give themselves up to be with their families, or to stay and try to fight. This reveting, tautly-drawn novel seems at times to be only a step away from today's headlines.

Synopsis från Goodreads.

Att skriva den här recensionen är lite av av en ansträngning. Man sitter där och tittar på den nästintill blanka sidan, och försöker febrilt komma på vad man ska skriva för att göra boken rättvisa. Det är en svår grej, helt enkelt. Att få fram helhjärtade och rättvisa ord. Boken var helt enkelt otrolig. För ett år eller så sedan, hade jag inte kunnat tro hur otroliga jag själv kan finna böcker om överlevnad (efter att ha läst Flugornas herre undvek jag dem så fort jag såg dem). Nu har jag dock insett hur fantastiska överlevnadsböcker kan vara, och nu särskilt krigshistorier.

Den här boken har ett visst djup, ett djup som man otvivelaktigt dyker in i och i stort sett drunknar (okej, jag suger på metaforer, inser jag nu, så jag ska sluta). Så bra var den i alla fall. Berättaren och huvudkaraktären är ungdomen Ellie, en tjej man genast kan känna medlidande för, sympatisera med, och fatta tycke för. Visst är hon vanlig, inte särskilt märkvärdig, men det är just detta som gör henne så lätt att relatera med, och hennes utveckling är fantastisk, och den är något man verkligen njuter av att följa.

Boken får en att verkligen ifrågasätta mänskligheten. Vad är det egentligen? Och vad är det med den? Ellies spekulationer och dylikt fick även mig, som läsare, att spekulera, och jag kunde inte göra annat än att beundra hennes slutsatser och intellekt.

Den här boken är oerhört bra och trovärdig, och jag kan knappt vänta tills jag får händerna på resten av böckerna. Jag kunde inte låta bli att även kasta mig över den ganska nya filmen, sluka den likaså, och sedan fortsätta vara hungrig efter mer Tomorrow.

30 days of books - Day 08

2011-02-12T10:08:00.002+01:00

Most overrated book

Twilight av Stephenie Meyer

Need I say more?

Ärligt talat. Tomma, platta karaktärer, irriterande purple prose, våldtäkt av ordböcker, glittrande "vampyrer", psykopatiska kärleksintressen, sexistiska budskap etc. I just don't see the appeal.

Bookshelf tour?

2011-02-11T17:51:00.002+01:00

Phew. Spenderade just den senaste ... tiden (höll inte riktigt koll) med att sortera om min bokhylla. Blev väl hyfsat nöjd. Försökte denna gång ordna det hela i bokstavsordning, och med några få justeringar och omarrangeringar med storlek och format och så, så blev jag rätt nöjd. Hyllan blev som väntat full innan jag fått in alla böcker, men det får väl duga. De får ligga utströdda tills jag skaffar en ny bokhylla, vilket lär dröja, för först måste det finnas plats för en, och det gör det först när min tillfälliga garderob är borta och pappa gjort klart den nya, och det lär ta ett tag.

Anyway, funderar på att kanske göra en bookshelf tour. Har trots allt fått en efterfrågan dessutom, och har hållit på att överväga det alltsedan, för jag tror jag känner mig sugen på att göra en. Någon mer som skulle vilja se en?

Enda problemet skulle väl vara att jag måste vänta tills familjen inte är hemma, för jag vill undvika frågor om varför jag pratar med mig själv...

30 days of books - Day 07

2011-02-11T17:42:00.001+01:00

Most underrated book

Brightly Woven av Alexandra Bracken

Typ. Eller något. Säger vi. Tror jag... Det här var lite av en svår fråga. Jag fick ta och söka igenom min bokhylla. Stod och lät blicken glida över de olika bokryggarna, tänkte, Underrated, underrated, underrated, och nöjde mig med den här när jag såg den. Det är en ganska otroligt bra bok som inte så där jättemånga verkar känna till.

Fler tillskott i bokhyllan

2011-02-10T17:34:00.000+01:00

Across the Universe av Beth Revis

The Demon Trapper's Daughter av Jana Oliver

Tomorrow, When the War Began av John Marsden

Darklight av Lesley Livingston

Pretties av Scott Westerfeld

The Awakening av Kelley Armstrong

30 days of books - Day 06

2011-02-10T16:22:00.001+01:00

A book that makes you sad

If I Stay av Gayle Forman

Okej, så den är inte jättejättesorglig eller så, men det är den enda jag kan komma på.

Bloodlines - Cover revealed

2011-02-09T15:53:00.002+01:00

Snyggt eller vad? Enligt mig är det en klar förbättring om man jämför med omslagen till Vampire Academy-serien.

Bloodlines av Richelle Mead kommer ut den 23:e augusti 2011.

30 days of books - Day 05

2011-02-09T15:23:00.016+01:00

A book that makes you happy

Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins

Den här boken har verkligen något speciellt över sig. Den har en viss känsla. På något sätt gör den mig verkligen glad. Troligen är det karaktärerna, men även hur den är skriven, och självklart humorn. Jag älskar känslan man får med en sådan här läsupplevelse.

30 days of books - Day 04

2011-02-08T16:04:00.002+01:00

Favorite book of your favorite series

Är ganska säker på att detta är Catching Fire eller The Hunger Games i The Hunger Games-trilogin.

30 days of books - Day 03

2011-02-07T16:00:00.004+01:00

Your favorite series

The Hunger Games av Suzanne Collins, utan tvivel.

Nog för att jag ogillar The Return-serien, men ... nej, bara nej

2011-02-06T16:31:00.001+01:00

Snubblade nyss på detta mejl skrivet av L.J Smith genom en länk på Twitter. Jag vet inte hur äkta det är, men jag är ganska säker på att det är det. Och alltså, jag har inga ord. Allvarligt. Det är så otroligt orättvist att jag knappt kan fatta det.

"Hi Emily—

Thank you for your beautiful email. I completely understand why some fans get overeager—and especially if they think there is bad news for them. I hope that you will enjoy Midnight, as it is truly the story of Damon finding his deepest feelings for both Elena and Bonnie—and his feelings are definitely not platonic. In fact, to be blunt, without Bonnie and something that Bonnie does at the end, Damon would be permanently dead.

But right now I have to tell you something that makes me so sad and devastated—as bad, in fact, as I have ever felt except for when my mother died. It’s confidential, but it’s been so long now that I just can’t keep up a charade with good-hearted readers like you.

To put it briefly, I’ve been fired from writing the Vampire Diaries. And I’ve been fighting and fighting this since last fall, but there is absolutely no recourse. Midnight is the last L. J. Smith book in the Vampire Diaries series.

It probably sounds completely impossible to say that I am fired from writing my own books. But the truth is that they’re not mine, even though I write every word. When I was called by an agent and asked to write the vampire trilogy, that agent wasn’t from a publisher, but from what is now Alloy Entertainment, Ltd. And they are a book packager. A book packager sells books, already made with covers and all, to publishers, like HarperCollins—my publisher for The Vampire Diaries and The Secret Circle. And both these series were written “for hire” which means that the book packager owns the books the author produces. Although I didn’t even understand what “for hire” meant back in 1990, when I agreed to write books for them, I found out eventually, to my horror and dismay. It means that even though I have written the entire series, I don’t own anything about The Vampire Diaries. And from now on, the books will be written by an anonymous ghostwriter, just as Stefan’s Diaries are. It will say “Created by L. J. Smith” on the cover, but I am not allowed even to change a word in the ghostwriter’s book.

You might wonder why the book packager and Harper would do this to me. I am not sure either, but usually a book packager gets very submissive, non-assertive writers to write for them—not to mention that most of them, writers or ghostwriters, have had a lot of publishers turn their books down. Book packagers are used to do a lot of editing on their author’s books—because the books need intense editing.

But I’m not submissive, and I always fight editing. In Midnight, I had to fight to keep many Bonnie scenes in the book. I’m not at all sure they liked the things I was doing with Bonnie and Damon—they kept trying to cut such scenes. And of course they didn’t like Elena’s behavior at all. They want strictly Stelena books.

So last fall when I gave them the book Phantom, they didn’t bother to give me edits. Instead, I was given a letter addressed to the ghostwriter by name, telling her to completely rewrite my book. They wouldn’t even listen when I pleaded and promised to do Phantom as they required. The simply took the series and gave it to the ghostwriter . . . to write not only The Hunters trilogy, but whatever comes after that.

They have always tried to minimize my participation in The Vampire Diaries. On the very first original books in 1990 my name was almost invisible on the cover. And now they have my manuscript of Phantom, and the book the ghostwriter writes from it may even sound like I wrote it in places, because they have the right to use my work as they see fit. But the book after that . . . that will be pure ghostwriter. I would guess that they think you readers won’t see or care about the difference in writing styles and skills.

I have said this to another Bamon fan, and I’ll say it now. I had so many plans for Bonnie in The Hunters trilogy.
First of all, in Phantom, I had her showing a lot more emotion, grieving right along side Elena because—well, because Damon does something almost unbelievable for Bonnie in Midnight and he doesn’t get out unscathed.
I won’t spoil it if you don’t know. But they wanted Bonnie to have just put it all behind her—and with Bonnie’s character, I don’t think so! She is always completely openhearted with her emotions; even though she has matured so much in Midnight, she’s still Bonnie, who says exactly what she thinks, even if she hasn’t had a dose of Black Magic wine.

I wanted to write Moonsong, and give Bonnie an admirer who is just as sweet and even more naïve than she is—a pure white wolf with radiant blue eyes, who happens to be a werewolf with moonlight colored hair and the same blue eyes when he’s human. I wanted to show Damon’s surprising reaction to Xander the good werewolf (not at all happy about it—so much that he “accidentally” almost kills the poor innocent wolf) .

I also wanted to show how Damon rescues Bonnie from a vicious wolf-pack attack, and then let her fly away with him. And I wanted to show how Bonnie, who knows a little medicine from her sister Mary, helps Damon deliver Caroline’s twin babies when she goes into labor deep in the woods. But that’s one scene that I would have had to fight tooth and nail for, because even the glow that Damon and Bonnie share at seeing new life come into the world wouldn’t be enough for them to call it decent. They would undoubtedly have tried to make me cut it. But I still want to write it, so badly.

I even had the last book in that trilogy plotted out, where Stefan’s worst nightmare comes true and he takes so much blood from Elena that has to be taken to the hospital for a massive transfusion. He then decides to Influence Elena so hat she will forget his existence, and he does so, to Damon and Bonnie and Meredith’s consternation. I wanted to show how this affected each one of the characters, and how Bonnie once again begins to write in her diary, since Elena’s diary is also forgotten, along with Stefan. I like to write things from Bonnie’s point of view, as I did in Dark Reunion. But none of these things will happen, beause I won’t be around to write it. And I just can’t keep up the pretense any long with wonderful fans like you. I can’t pretend that Bonnie and Damon’s relationship will continue to grow as Damon learns to respect her as well as to love her. She has become “his girl” but I can’t follow up on that. I had to tell the ghostwriter that he would address Bonnie as “little redbird” when he speaks to her.

Sorry for the long rant, but the charade is over for me. I don’t know how Phantom will turn out, with a blend of my manuscript and the complete rewriting of it by the ghostwriter. But I dread it, and even more do I dread what the next books will be like. I’ve worked so hard to make Vampire Diaries a good series, only to have the unthinkable happen to me. And I have no one but myself to blame for not being submissive enough.

Lisa
L. J. Smith"

Själv är jag ett fan av originalserien, men tycker in riktigt om The Return-serien, men det här? Det är bara för mycket, enligt mig. Damn legal shit.

Vad tycker ni om det här?

WTF. WTF. WTF.

30 days of books - Day 02

2011-02-06T12:00:00.000+01:00

A book that you've read more than 3 times

Harry Potter av J.K Rowling

Läser inte ofta om böcker, för det är inte riktigt min grej. Har jag läst en bok, har jag läst en bok, och så går jag vidare. Nuförtiden händer det mest bara att om jag läser om en bok, så är det högst en gång, och det har inte blivit någon tredje än. Men tja, något jag är ganska säker på att jag har läst mer än tre gånger, är Harry Potter-böckerna av J.K Rowling. Det har gått ett tag sedan jag var totalt inne i dessa, men tja, det var jag en gång i tiden. Har troligen läst om dem alla ett flertal gånger.

30 days of books - Day 01

2011-02-05T10:02:00.002+01:00

Har sett denna grej på ett antal bloggar nu, så jag tänkte att jag kunde hänga på utmaningen.

Day 01 - Best book you read last year

Catching Fire av Suzanne Collins

Svårt val det här, men jag är ganska säker på att det är den ovanstående. Briljant är vad den är, och dessutom snäppet bättre än dess föregångare The Hunger Games. Definitivt trilogins höjdpunkt. Suzanne Collins är ett stort geni.

Sprängaren av Liza Marklund

2011-02-04T18:38:00.002+01:00

(Recensionen är möjligen lite annorlunda uppbyggd mot hur mina recensioner brukar se ut. Detta är för att boken lästes som skolarbete, och recensionen är skriven efter en mall.)

Sprängaren av Liza Marklund

Antal sidor: 419

Förlag: Ordupplaget

Release: 1998

Serie: Annika Bengtzon

Sprängaren av Liza Marklund gavs ut under 1998 och den klassas som en hårdkokt deckare. Annika Bengtzon, chef på kriminalavdelningen på den fiktiva tidningen Kvällspressen, börjar gräva runt i mysteriet gällande sprängningen på Victoriastadion och mordet på Christina Furhage, som baserats på det faktum att Sverige möjligtvis skulle få vara värd för OS 2004. Annika gräver sig djupare in i mordet, och under bokens gång inträffar åtskilliga andra sprängningar som hon är fast besluten om att lösa.

Annika Bengtzon är enligt sig själv främst en människa, sedan en mamma, och slutligen en journalist. Hon jobbar som kriminaljournalist på tidningen Kvällspressen, och hon har nyligen blivit befordrad till chef på sin avdelning, och håller fortfarande på att anpassa sig. Hon är en småbarnsmamma till sonen Kalle och dottern Ellen, som hon har tillsammans med maken Thomas. Hon tar sitt jobb på fullaste allvar och är därför väldigt uppskattad av till exempel chefen. Hon ogillas dock av ett antal kollegor, som tycker att hennes temperament är något överdrivet, vilket jag som läsare delvis håller med om. Hon är annars godhjärtad, kunnig och allvarsam. Utöver Annika, så har Marklund även skapat en grupp av mycket trovärdiga karaktärer som man får lära känna genom berättelsens gång. Det fanns tyvärr ingen jag fattade tycke för, eller någon jag sympatiserade med, men huvudkaraktären och diverse biroller var som sagt högst trovärdiga, och Marklund har målat upp dem på ett bra sätt.

Historien utspelar sig troligen på sent nittiotal, och den tar plats i Stockholm, på ett flertal ställen som beskrivs till en viss grad, på ett sätt som gör att man enkelt kan se dem framför sig. Prosan tog ett tag att vänja sig vid, och den var av en sort jag inte föredrar, kan man säga. Texten var simpel, och i min åsikt inte särskilt vacker, men Marklund fick i alla fall fram vad hon ville säga. Protagonisten är Annika och det mesta av berättelsen är i hennes synvinkel. Perspektivet ändras dock då och då och man får en inblick i birollernas tankar och handlingar, så som det ofta görs i böcker berättade i tredje person, just som denna. Beskrivningarna är något bristande, men dialogerna är betydligt bättre och högt trovärdiga. Boken är definitivt inget mästerverk och den är bristfällig. Den är inte särskilt njutbar, och inte heller särskilt gripande: två egenskaper som jag anser att en bra bok borde inneha. Jag tror att man måste tycka om genren för att kunna uppskatta boken till fullo. Boken har alltså något litterärt värde, bara inte för mig. Ärligt talat var det lite av en lättnad när jag stängde igen boken för sista gången.

Det där vill jag läsa (3)

2011-01-28T21:19:00.001+01:00

The Demon Trapper's Daughter av Jana Oliver

Riley Blackthorne just needs a chance to prove herself – and that’s exactly what the demons are counting on…

Seventeen-year-old Riley, the only daughter of legendary Demon Trapper, Paul Blackthorne, has always dreamed of following in her father's footsteps. The good news is, with human society seriously disrupted by economic upheaval and Lucifer increasing the number of demons in all major cities, Atlanta’s local Trappers’ Guild needs all the help they can get – even from a girl. When she’s not keeping up with her homework or trying to manage her growing crush on fellow apprentice, Simon, Riley’s out saving distressed citizens from foul-mouthed little devils – Grade One Hellspawn only, of course, per the strict rules of the Guild. Life’s about as normal as can be for the average demon-trapping teen.

But then a Grade Five Geo-Fiend crashes Riley’s routine assignment at a library, jeopardizing her life and her chosen livelihood. And, as if that wasn’t bad enough, sudden tragedy strikes the Trappers’ Guild, spinning Riley down a more dangerous path than she ever could have imagined. As her whole world crashes down around her, who can Riley trust with her heart – and her life?

Divergent av Veronica Roth

One choice.

One choice decides your friends, defines your beliefs, and determines your loyalties . . . forever.

Or, one choice can transform you.

In Veronica Roth's debut novel, Divergent, a perfect society unfolds into a dystopian world of electrifying decisions, stunning consequences, heartbreaking betrayals, and unexpected romance.

Just a typical Anna moment...

2011-01-27T15:00:00.001+01:00

"French name, English accent, American school. Anna confused."

— Anna Oliphant, Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins.

Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins

2011-01-25T16:26:00.002+01:00

Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins

Antal sidor: 372

Förlag: Dutton

Release: December 2010

Anna is looking forward to her senior year in Atlanta, where she has a great job, a loyal best friend, and a crush on the verge of becoming more. Which is why she is less than thrilled about being shipped off to boarding school in Paris—until she meets Étienne St. Claire: perfect, Parisian (and English and American, which makes for a swoon-worthy accent), and utterly irresistible. The only problem is that he's taken, and Anna might be, too, if anything comes of her almost-relationship back home.

As winter melts into spring, will a year of romantic near-misses end with the French kiss Anna—and readers—have long awaited?
Synopsis från Goodreads.

Då och då, men oturligt nog inte alltför ofta, händer det att man stöter på en bok som man bara inte kan släppa överhuvudtaget. Man kan inte sluta tänka på den. Man kan inte sluta tänka på karaktärerna, och man kan inte sluta fantisera om "Vad händer nu?" Anna and the French Kiss är just en sådan bok.

Med en någorlunda cheesig titel som denna, förväntar man sig kanske inte sådan awesomeness som boken faktiskt erbjuder. Storyn är inte cheesy direkt, utan den är mer eller mindre underbar, och som bloggtiteln föreslår, avskyr jag definitivt inte underbarhet (vet att det inte är ett ord).

Jag läser inte ofta contemporary novels. Ärligt talat är det här den första jag läser på en otroligt lång tid. Jag brukar inte finna dem intressanta, men boy, was I wrong; Anna and the French Kiss var mer än intressant. Den är simpel, men på något sätt så himla underbar och beundransvärd.

Anna slog mig som en underbar (again, with the wonderfulness) huvudkaraktär. Rolig, men samtidigt väldigt vanlig--på ett bra sätt alltså. St. Clair var definitivt också han minst lika underbar, och detsamma gäller alla birollerna, med ett fåtal undantag, som är menade att man ska ogilla. Typ.

Hade jag något problem med boken? Endast ett: jag störde mig på att Perkins överanvände all caps, när italics hade fungerat mycket bättre om man är tvungen att ha något som betonar. Men ärligt talat orkade jag knappt ens bry mig.

Underbar. Underbar. Underbar.

Några nya tillskott i min redan fyllda bokhylla

2011-01-21T20:21:00.000+01:00

Enchanted Ivy av Sarah Beth Durst

Den låter otroligt bra, så varför inte?

Anna and the French Kiss av Stephanie Perkins

Har hört en massa otroliga saker om den, så jag vill ju självklart läsa den.

Crusade av Nancy Holder & Debbie Viguié

Låter minst sagt intressant, så ja...

Unearthly av Cynthia Hand

Har velat ha den här sedan jag först hörde om den, så självklart köpte jag den.

Hunger av Michael Grant

Gone var ju inte alltför dålig, såatteh.

Whoa...

2011-01-21T17:49:00.001+01:00

"I wanted to wait till I could have an official chat with the studio folks before I said anything, so my small contribution is: I know Alex has met with the director, Scott Stewart, several times; I know he screened Scott's movie, Priest, and loved it; I know he read the TMI books over the holidays and really liked them and liked Jace, and asked his representatives to negotiate making a deal for the role of Jace. At this point it's all about the deal, which really doesn't have anything to do with me, so I stand back and wait for news like the rest of you.

Anyone for a game of Scrabble?

—Cassie"

Vad mer kan man säga än OMG, OMG, OMG, och hoppas, hoppas, hoppas?